User:MorrisGF/Sandbox

From FamilySearch Wiki

(Difference between revisions)
Line 132: Line 132:
 
<br>  
 
<br>  
  
{| class="wikitable" width="80%"
+
{| class="wikitable" width="70%"
 
|-
 
|-
 
| [[Sweden: Moveable Feast Days in 1501|1501]]  
 
| [[Sweden: Moveable Feast Days in 1501|1501]]  

Revision as of 15:34, 15 January 2013

This is a sandbox area. It is a experimentation area and often contains disposable content. It's a place to practice editing.


.......................................................................

While doing family history research it's common to search for the grave of an ancestor, hoping to get some birth or death date from the gravestone (especially in U.S. Research). Before you plan a trip to Sweden to travel around their cemeteries, you should consider some of the social and cultural differences. Here are a few things to consider:

Contents

Types of burial places

Historically burial places around the world have had different forms for example, burial places in the forest. Ancient burial places outside of a city are called necropolis. Jewish and Muslim congregations in Christian countries may have their own burial places often near the larger christian burial areas. Some burial places were created at the time of a epidemic, usually mass graves. These mass graves might only have been used as a burial place for the duration of the epidemic. Due to war, sometimes there are cemeteries specifically for military use.

A churchyard is the area around a church that is often used as a burial place. Churchyards are the most common place for burials in Sweden. Even Swedish cemeteries that do not have a church are called churchyards.  Modern cemeteries in Sweden are often further out of a town and are equipped with a cemetery chapel.

Ancient Burials in Sweden

Very few graveyards have been found in Sweden that date back to stone age cultures. By the Bronze Age, cremations and other forms of burial were praticed. By the early Iron Age grave fields became common. Late Iron Age burial grounds are often linked to villages that are traced into Medieval times. By the 900's the practice of cremation on a burial pyre was done. Afterwards the burnt bones and personal items in an earthern vessel were buried where older burials had already taken place (often among stone circles, rock formations, or burial mounds.) Early Christian burials in Sweden show the skeletal remains often laid with their feet towards the east and the head towards the west to prepare for the great resurrection.


Christian Burials

Decades after Christianity arrived in the 1000's, people founded common graves around the church buildings and the old farm cemeteries were abandoned. Over time the churchyards were organized by community or family. Graves were marked with planks or crosses made of wood. Up until the early 1800's the practice of having a family burial place in the churchyard, often as a low mound covered in deep grass with a modest wooden cross was common. Very few graves, usually in the cathedral churchyards or in cities, had a flat or standing marker of stone (often sandstone or limestone), or of iron.

Churchyards in Older times

In older times, a stone wall was built around churchyards to protect the grounds from larger wildlife. The wall would have one or more openings, often with a small wooden staircase, with wooden walls built up on the sides and a roof over the top. The churchyard of Täby has a good example of these portal structures. The southern and eastern parts of the churchyard were the most used for burials. In many places the northern part of the church yard was believed to be a unsuitable place for burials.

Unlike modern times, the graves were not placed in organized rows. At times the churchyards were used for grazing. They were used for public gatherings, public announcements, court sessions, markets, or even outdoor plays.

Martin Luther spoke out in disapproval of the misuse of churchyards which was supported by the Swedish Lutheran church leadership. There are witnessed accounts of graves that were opened for use during the 1600 and 1700's where bones from previously buried people were left on the surface rather than reburied in the new grave. For this reason the benhus (literally meaning the bone house) was built, where one could deposit them. Åker church and Strängnäs cathedral have examples of surviving benhus.

Status

Gravsättning av adel och präster skedde ofta inne i kyrkan under kyrkgolvet, i särskilt uppbyggda monument, gravtumbor eller i av släkten byggda gravkor. År 1633 byggdes nämligen ett gravkapell vid Riddarholmskyrkan för kung Gustav II Adolf. Detta blev ett föredöme för adeln. På 1640-talet byggdes gravkor vid kyrkornas sydsida. Mot slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet fick kyrkornas östgavel sina gravkor. Under 1800-talet byggde man fristående gravkor. I Björnlunda kyrka är gravkor till och med högkor. Inne i kyrkor hänger ofta begravningsvapen som blivit burna i begravningsprocessioner. Det kan vara epitafier (minnestavlor) med den dödes vapen som huvudmotiv, med rötter i renässansen, eller målade sköldar av trä som in på 1600-talet fick en mer skulptural utformning. Sådana förekom även vid lantkyrkor i Sverige, särskilt där adeln var framträdande. Efter kung Karl XII:s död sökte riksdagen komma adelns pompa funebris till livs. Redan 1779 togs frågan om gravsättnig inne i kyrkorna upp i prästståndet. Vidare ville man fylla igen gravarna (inne i kyrkorna). År 1815 förbjöds gravsättningar inne i kyrkorna. Adeln och prästerskapet fick istället en framträdande plats på kyrkogården, ofta gravar omgärdade av smidda järnstaket eller stenramar.

Begravningsplatsens helgd

Mot slutet av 1700-talet började man inhägna kyrkogårdarna. En skrivelse i Sveruge 1776 att stenmurar skulle uppföras. De gamla kyrkobalkarna, som delvis var timrade, kom därmed att ersättas av mera varaktiga och stabila konstruktioner. Även marknadsstånden började avhysas. Under 1700-talet började man plantera träd på kyrkogårdarna. Herrnhutiska församlingar i Tyskland var föregångare. Träden skulle förbättra dem förpestade lukten på storstädernas överbefolkade kyrkogårdar. På grund av befolkningsökningen på 1800-talet, i Sverige orsakade av faktorer, som Esaias Tegnér poetiskt formulerade som ”freden, vaccinet och potäterna”, ledde till att man tvingades anlägga helt nya kyrkogårdar. Främst i städerna var behovet helt oundvikligt på grund av den sanitära olägenheten. I Sverige utfärdades 1810 en förordning som kungjorde att nya begravningsplatser skulle anläggas utanför städerna. Det första området av nuvarande Norra begravningsplatsen invigdes 1827 av Johan Olof Wallin. I samband med epidemier ordnades särskilda kyrkogårdar, kolerakyrkogårdar runtom i landet är mycket vanliga. De nya begravningsplatserna fick en mera modern stil med planteringar, regelbundna kvarter med markerade individuella gravplatser. Inskriptioner på gravvården skulle upplysa om vem som ligger begravd där och när vederbörande fötts och avlidit. Inte sällan tillfogades även citat eller psalmnummer. Gravskicket varierade efter samhällsklass från det anonyma till det pampiga. Många familjer har egna familjegravar där avlidna släktingar successivt nedsätts. Människor med annan religiös bakgrund har i Sverige fått egna begravningsplatser. Den första judiska begravningsplatsen tillkom på Kungsholmen 1776, och den första katolska på Norra begravningsplatsen 1847. Invandringen efter andra världskriget resulterade i behov för begravningsplatser för muslimer och ortodoxt kristna. I både Stockholm och Göteborg återfinns idag gravplatser med stora gravmonument, inte sällan med ett inetsat fotografi på den avlidne. I Stockholm kremeras huvuddelen av de avlidna. På Norra begravningsplatsen ägde den första likbränningen rum 1909 på Norra krematoriet. Därför har kyrkogårdarna kompletterats med urnlundar, kolumbarier och minneslundar. Urnlundar kännetecknas av begravning där den dödes aska placeras i en urna och gravsätts. Kolumbarier är urnlundar som är byggda i anslutning till eller under kyrkorna. I minneslundar placeras urnan med aska utan markering av platsen. I enstaka fall sprids askan ut på platser utanför griftegårdarna.

Well known Sverige

Galärvarvskyrkogården, Stockholm Katarina kyrkogård, Stockholm Kungliga begravningsplatsen, Solna Kvibergs kyrkogård, Göteborg Maria Magdalena kyrkogård, Stockholm Norra begravningsplatsen, Stockholm Ravlunda kyrkogård Sandsborgskyrkogården, Stockholm Skogskyrkogården, Stockholm Södra kyrkogården, Nacka Uppsala gamla kyrkogård Väskinde kyrkogård, Gotland Östra kyrkogården, Göteborg

References

  • Edvard Lehmann, ”Begravning”, Svensk uppslagsbok, 3. Malmö 1930
  • Göran Malmstedt, Bondetro och kyrkoro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige. Lund * 2002
  • Ewert Wrangel, ”Gravkonst”, Svensk uppslagsbok, 11. Malmö 1932
  • Ewert Wrangel, ”Kyrkogård”, Svensk uppslagsbok, 16. Malmö 1933
  • Göran Åstrand, Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar. Stockholm 1998

(from http://sv.wikipedia.org/wiki/Begravningsplats)


........................................................................

DGS Number Name of Parish Record Type Volume and Year Remarks
4015751 Nora Bergs församling B Flyttningslängder 1, 1746-
4015751 Nora Bergs församling C Födelse- och dopböcker 1, 1737-1756 Särskild förteckning över oäkta barn. Innehåller även kyrkopliktslängd 1744-1751.
4015751 Nora Bergs församling C Födelse- och dopböcker 2, 1756-1770 Särskild förteckning över oäkta barn.
4015751 Nora Bergs församling C Födelse- och dopböcker 3, 1770-1788 Särskild förteckning över oäkta barn.
4015752 Stora Mellösa församling B Flyttningslängder 1, 1746-1799 Innehåller även utflyttningslängd för Norrbyås.
4015752 Stora Mellösa församling C Födelse- och dopböcker 1, 1660-1684 Innehåller även vigselbok 1660-1684, dödbok 1660-1688, gåvolängd 1679, series pastorum 1572-1739, inventarium 1666-1693.
4015752 Stora Mellösa församling C Födelse- och dopböcker 2, 1688-1704 Innehåller även lysnings- och vigselbok 1688-1704, död- och begravningsbok 1688-1704, gåvolängd 1688-1689, inventarium 1695.
4015752 Stora Mellösa församling C Födelse- och dopböcker 3, 1705-1746
4015752 Stora Mellösa församling C Födelse- och dopböcker 4, 1747-1780 1747-1779(1780).
4015752 Stora Mellösa församling C Födelse- och dopböcker 5, 1780-1805
4115876 Almby församling A I Husförhörslängder 1, 1765-1777



1501 1502 1503 1504 1505 1506 1507 1508 1509 1510 1511 1512 1513 1514 1515 1516 1517 1518 1519 1520
1521 1522 1523 1524 1525 1526 1527 1528 1529 1530 1531 1532 1533 1534 1535 1536 1537 1538 1539 1540
1541 1542 1543 1544 1545 1546 1547 1548 1549 1550 1551 1552 1553 1554 1555 1556 1557 1558 1559 1560
1561 1562 1563 1564 1565 1566 1567 1568 1569 1570 1571 1572 1573 1574 1575 1576 1577 1578 1579 1580
1581 1582 1583 1584 1585 1586 1587 1588 1589 1590 1591 1592 1593 1594 1595 1596 1597 1598 1599 1600


1601 1602 1603 1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612 1613 1614 1615 1616 1617 1618 1619 1620
1621 1622 1623 1624 1625 1626 1627 1628 1629 1630 1631 1632 1633 1634 1635 1636 1637 1638 1639 1640
1641 1642 1643 1644 1645 1646 1647 1648 1649 1650 1651 1652 1653 1654 1655 1656 1657 1658 1659 1660
1661 1662 1663 1664 1665 1666 1667 1668 1669 1670 1671 1672 1673 1674 1675 1676 1677 1678 1679 1680
1681 1682 1683 1684 1685 1686 1687 1688 1689 1690 1691 1692 1693 1694 1695 1696 1697 1698 1699 1700


1701 1702 1703 1704 1705 1706 1707 1708 1709 1710 1711 1712 1713 1714 1715 1716 1717 1718 1719 1720
1721 1722 1723 1724 1725 1726 1727 1728 1729 1730 1731 1732 1733 1734 1735 1736 1737 1738 1739 1740
1741 1742 1743 1744 1745 1746 1747 1748 1749 1750 1751 1752 1753 1754 1755 1756 1757 1758 1759 1760
1761 1762 1763 1764 1765 1766 1767 1768 1769 1770 1771 1772 1773 1774 1775 1776 1777 1778 1779 1780
1781 1782 1783 1784 1785 1786 1787 1788 1789 1790 1791 1792 1793 1794 1795 1796 1797 1798 1799 1800


1801 1802 1803 1804 1805 1806 1807 1808 1809 1810 1811 1812 1813 1814 1815 1816 1817 1818 1819 1820
1821 1822 1823 1824 1825 1826 1827 1828 1829 1830 1831 1832 1833 1834 1835 1836 1837 1838 1839 1840
1841 1842 1843 1844 1845 1846 1847 1848 1849 1850 1851 1852 1853 1854 1855 1856 1857 1858 1859 1860
1861 1862 1863 1864 1865 1866 1867 1868 1869 1870 1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880
1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900