Att forska i GöteborgRedigera

Från FamilySearch Wiki

Hoppa till: navigering , sök

Göteborg stad har föregåtts av några orter på olika platser nära Göta Älvs mynning. Äldst är det norska Kungahälla från 1000-talet 2,5 kilometer sydväst om nuvarande Kungälv. Efter Kungahällas förstöring år 1135 blev Lödöse, omkring 35 kilometer från älvmyningen i S:t Peders socken, en av Sveriges mest betydande handelsstäder. Härifrån hade Sverige handelsförbindelser med Flandern, England, hansastäderna Rostock och Lÿbeck i Tyskland. Ett dominikanerkloster upprättades här år 1243. När hertig Erik, son till Magnus Ladulås fick sitt hertigdöme i arvet efter sin far, sökte han att göra Lödöse till huvudstad i hertigdömet. Här på Lödöse hus korades Kristoffer av Bayern år 1442 till skandinaviens unionskonung.


En tid senare eller år 1455 brändes och skövlades staden av en dansk belägringshär. År 1473 beslöt Sten Sture den äldre och hans råd att flytta staden, som fick namnet nya Lödöse (nuvarande gamlestaden), till Säveåns utlopp strax norr om nuvarande Göteborg. Kring själva fästningen Älvsborg längre ned efter älven växte ett mindre samhälle fram. Dock kom både nya Lödöse och Älvsborg att lida svårt under de danska krigen varför karl IX beslöt att anlägga en ny stad år 1603 belägen på ön Hisingen i Örgryte sockens skärgård mitt emot Älvsborg. Men dansken var där och brände ned den unga staden år 1611.


Omdelbart efter inlösningen av Älvsborg utfärdade Gustav II Adolf år 1619 interims- privilegierna för det nuvarande Göteborg till vilket såvål Hisinge- och nya Lödösebor samt utlänningar, framförallt Holländare, uppmanades att inflytta. Göteborg fick stora donationer och skatte- och tullfrihet för de kommande 16 åren. Staden fick en stark Holländsk prägel då många Holländare flyttade in under åren 1621-1622. Holländaren Jakob van Dyck utsågs 1621 till stadens styrelseman. Samtidigt som staden byggdes upp befästes Göteborg under hela 1600- talet av bland andra Erik Dahlberg. Flera erövringsförsök gjordes under 1600- och 1700-talen som staden motstod.


Församlingarna

Första årtalet nedan syftar på den äldste födelse-. vigsel-, eller begravningsnotis som finns tillgänglig. Nästa årtal syftar på tidigaste Husförhörslängden.

Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Kristine (tyska efter 1882) 1624 1824 (delades i en svensk och tysk avdelning år 1773)
Gustavi Domkyrka 1669 1861 (kallades först den svenska församlingen för att särskilja den från Kristine församling som kallades den tyska församlingen)
Kronohospital 1732 1820 (Ursprunglingen Nya Lödöse som år 1627 omdanades till Göteborg stads hospitalförsamling. Var före år 1712 tillsammans med Örgryte annex till domkyrkoförsamlingen och från år 1712 bildade de ett eget pastorat).
Nya Älvsborg 1690 1847
Garnisonen 1693 1869 (tillkommen år 1680)
Lundby 1693 1753 Inkorporerad 1906


De inflyttade fick inte friköpa marken de byggde på utan fick hyra den genom att betala så kallade tomtören. En del av de tidiga tomtöreslängderna finns bevarade och ger möjligheten att se vem som hyrde fastigheterna. Läs mer i Fästningsstaden Göteborg blev porten mot väster - artikel i Släkthistoriskt forum nummer tre från år 2005.

Flera vådeldar har dock drabbat staden (åren 1669, 1746 och 1802). Efter ofredsåren 1700-1720 börjar Göteborgs första storhetstid. År 1731 stiftades Ostindiska handelskompaniet.

På 1780-talet drevs handel med Nordamerika under frihetskriget där och under 1747-1809 drevs det stora sillafisket. Med Napoleons fall följde några årtiondens tillbakagång.

Trots öppnandet av Göta Kanals västgötalinje år 1822 och Östgötalinjen år 1832 förblev Göteborg i tillbakagång.

Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Fattighuset 1763 1812 Tillkom år 1727. Sammanslaget omkr. 1825 med spinnhuset

Göteborgs Evangeliska Brödraförsamling Började sin verksamhet på 1740- talet dock utan rätt till egen bokföring

Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Amiralitet 1730 1789 eller varvsförsamlingen uppkom som en förstad till Göteborg utan att tillhöra staden. Bröts ut ur Örgryte år 1700 och blev förklarad för "fri kyrka och församling till vilken var och en, som det åstundande, ägde frihet att hålla", samt kallades då för Privata församlingen
Marieberg 1730 1800 Utbröts ur Örgryte församling år 1786 utan att då tillhöra Göteborgs stad. Även känd som Majorna eller Majförsamlingen
Karl Johan 1730 1828 År 1830 sammanslogs Amiralitets- och Majornas församling under namnet Förenade Kustförsamlingen som efter utbrytningen av Nya varvet år 1827 fick 1828 namnet Karl Johans församling. Var kyrkligt 1828 - 1883 en annexförsamling under Örgryte. Inkorporerad 1868 judiciellt till Göteborg och förenades kyrkligt med Göteborg stad år 1883.
Västra Frölunda 1737 1813 Inkorporerad 1945 Örgryte 1740 1773 Inkorporerad 1922
Engelska 1774 tillkom år ?
Kristine 1781 -
Nya Varvet 1816 1826 Bröts år 1827 ut ur Förenade Kustförsamlingen.Inkorpore-rad med Göteborg år 1931
Mosaiska 1820 1820
Katolska 1863


Utanför staden låg Nya Älvsborg, på en Ö i hamninloppet som tidigare hört till Lundby socken, i Hisings Östra härad. Nya Älvsborg införlivades åter år 1872 med Lundby som i sin tur inkorporerades med Göteborg stad år 1906.

Den 1 maj 1883 fick Göteborg en ny församlingsindelning och sina första territoriella församlingar. Nu skrevs man i den församling man geografiskt hörde till. På de tre gamla egentliga stadsförsamlingarnas område bildades två nya församlingar i sydväst. Haga och Masthugg (Oskar Fredrik). Resten av området uppdelades mellan Domkyrkoförsamlingen, söder om Stora Hamnkanalen och Kristine (som bildats av Tyska församlingens svenska avdelning) norr därom. Kronohospitals- och Fattighusförsamlingarna upphörde.

Tyska församlingens tyska avdelning förblev en tysk icke-territoriell församling och Garnisonsförsamlingen var härefter en rent militärt icke-territoriell församling.

Hospitalförsamlingen bytte namn till Gamlestad. Därmed blev hela staden uppdelad i territoriella församlingar. Så hade det inte varit tidigare. Man kunde då bo i en församling och vara skriven i en av de andra församlingarna. Man kunde skriva sig som medlem i garnisionsförsamlingen trots att men ej var militär! Detta upphörde år 1883.

Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Gamlestad - 1883
Haga - 1883
Masthugg - 1883
Västra Hisinge - 1844


På 1890-talet kom med industrialiseringen en ny blomstring som har gett Göteborg den prägel den nu har.

År 1906 införlivades hela Lundby församling i Hisings Östra härad med Göteborgs stad.

År 1908 tillkom tre nya församlingar:

  • Vasa församling bildades genom utbrytning ur Domkyrkoförsamlingen (och en mindre del ur Haga församling.
  • Masthuggs församling delades, och den utbrutna delen fick behålla det gamla församlingsnamnet medan den del som behöll församlingskyrkan fick namnet Oskar Fredrik.(Detta medför att ursprungsförsamlingen Masthugg finns i arkiven under namnet Oskar Fredrik och att det som heter Masthugg i arkiven avser tiden 1908 och framåt!)
  • Annedals församling bildades genom utbrytning ur Haga (och en mindre del ur gamla Masthugg).

År 1922 införlivades återstoden av Örgryte socken med Göteborg stad. Den 15 juni 1923 indelades staden i 45 stadsdelar med nya beteckningar för stadens byggnadskvarter och tomter.

År 1929 utbröts Johannesberg ur Vasa församling

År 1931 uppgick Nya Varvet i Karl Johans församling och blev på så sätt införlivad med Göteborg stad.

År 1945 införlivades Västra Frölunda socken med Älvsborgs kyrkobokföringsdistrikt i Askims härad med Göteborg stad.

År 1948 införlivades den Bohusländska socknen Backa (1821 1861) i Hisings Västra Skeppreda med Göteborg stad.

År 1951 återuppstod den gamla Härlanda församling genom utbrytning ur Gamlestad (och en mindre del ur Örgryte). Samtidigt utbröts Nylödöse kyrkobokföringsdistrikt ur Gamlestad och Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt ur Lundby.

År 1960 bildades Kortedala genom uppdelning av Gamlestad

År 1961 bildades Biskopsgården och Brämaregården genom utbrytning ur Lundby

År 1963 bildades Högsbo

År 1967 bildades Tynnered och Älvsborg

År 1968 införlivades Angered, Bergum, Torslanda, Björklunda, Säve och Tuve med Göteborg.

År 1969 bildades S:t Pauli och Nylöse genom delning av Gamlestad

År 1971 bildades Gunnared År 1974 införlivades Askim, Styrsö och Rödbo med Göteborg

År 1974 sammanlades Domkyrko- och Kristine församlingar under namnet domkyrkoförsamlingen i Göteborg eller Gustavi och Kristine församling

Tillsammans bör det bli 32 territoriella församlingar. För några av församlingarna ovan finns det två årtal angivna. Det första årtalet anger tidigaste året för födelse, vigsel eller begravningsnotis. Det senare årtalet anger första året för husförhörslängd. I samband med församlingsindelningarna upprättades omflyttningslängder som redovisas i arkivförteckningen för respektive församling.

Kvarntullen 1627 - 1635 var en tull på all malen spannmål vid kvarnarna i Göteborg stad och Mölndal som erlades till kronan. Den byttes ut mot mantalpenning enligt riksdagens beslut år 1635. Innevånarna registrerades i mantalslängder som finns bevarade för Göteborg 1637-1655.

Kvarntullen återinfördes efter 1655 och mantalspenningen avpoliterades. År 1761 tillsattes en mantalskommissarie som hade att ombesörja beskattningen. En ny kungl. förordning utfärdades den 30 sep 1812 vari stadgades att mantalspenningen skulle återiföras från år 1813. År 1883 utökades mantalskontoret på grund av den ökande arbetsbördan till en organisering som verkade fram till 1946, då mantalskontoret från 1947 sammanslogs med krono- respektive kommunaluppbördskontoren till uppbördsverket. 1967 ersattes uppbördsverket av Lokala skattemyndigheten i Göteborgs fögderi.

Beskattningens längder och uppgifter användas ofta som ett komplement till kyrkobokföringens personuppgifter.


Följande arkivserier har skapats av Mantalskontoret i Göteborg:

1637-1655, 1813-1946 Mantalslängder. För tiden 1815-1882 finns det register som filmats av AD-Online. Dessutom finns maskinskrivna personregister i expeditionen för åren 1761-1810, 1813, 1815, 1820, 1825, 1831-1832, 1835, 1840, 1845, 1850, 1860, 1870, 1880, 1884 och 1890.

1831-1883 Mantalsuppgifter. Fylldes i av den enskilde och av arbetsplatser. (Längden upprättades av kontoret). Uppgifterna skulle ha gallrats men har överlevt på grund av ohörsamhet till beslutet.

1801-1943 Fastighetstaxeringslängd 1801-1943 Inkomsttaxeringslängd 1820-1861 Taxeringsuppgifter 1884-1949 Mantalsböcker med register och flyttningar inom respektive församling.

Motsvarar den kyrkliga personbokföringen.

1884-1936 Flyttningslängder 1884-1888 Födelse- och dödsböcker 1911-1945 Kommunaluppbördsböcker 1916-1967

Centralregister skapades frivilligt av en rad större städers mantalskontor. Befolkningen fördes in på kort med uppgifter om födelsetid och - ort, yrke, vigsel, dödsdatum, män och kvinnor var för sig. Dödsbon, rörelseidkare och föreningar fördes också in på kort. Korten har mikrofilmats och finns tillgängliga i landsarkivet och stadsarkivet i Göteborg. Kortregistret upphörde 1967 då uppgifterna därefter datoriserades.

www.svenskakyrkan.se/goteborg/kgf finner man begravna på följande kyrkogårdar i Göteborg: Angered, Askim, Backa, Bergum, Billdal, Björklanda, Brämnö, Djurgården, Donsö, Fridhem, Gunnared, Kviberg, Lundby, Marieberg, Muslimska, Nya Varvet, Rödbo, Stampen, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Tån, Vrångö, Västra Frölunda, Västra, Örgryte, Östra.

Utfärdade gravbrev och begravningsjournaler finns i böcker vid Landsarkivet i Göteborg för Stampen 1821-1918, Västra 1888-1914, Östra 1861-1903 och Örgrytes gamla 1799-1920.

Grafskrifter på Göteborgs stads och närgränsade församlingars begrafningsplatser som ursprunglingen utgavs 1869 finns i nytryck (1993) att köpa på landsarkivet. Den omfattar Stampens, Östra, Djurgårdens, Mariebergs, Örgryte, Hospitalet, Nya Varvet och Mosaiska kyrkogårdarna.

Det gamla Göteborg, som delas av Stora hamnkanalen, den äldsta hamnen, består av staden inom vallgravarna och nordstaden, som tydligt visar att Göteborg var en befäst stad. Huvudmassan av de bebyggda områdena låg inom det gamla Göteborg men under senare delen av 1800-talet fick Göteborg alltmer karaktären av en industistad som lokaliserades till Galestaden på Nya Lödöses klassiska mark, Mölndalsån och Hisinges hamnområde.

Per Clemensson, 1:e arkivare vid Landsarkivet i Göteborg, har i ett antal artiklar införda i Västanbladet åren 2004-2007 berättat hur man forskar i Göteborg:

Östra Nordstaden nr 3 år 2004,

Västra Nordstaden nr 2 år 2005,

Inom Vallgraven - öster nr 2 år 2005,

Inom Vallgraven - centrum nr 4 år 2005,

Inom Vallgraven - väster nr 1 år 2006,

Göteborgs indelning nr 4 år 2006,

Kyrkobokföringen i Göteborg nr 1 år 2007,

Göteborgsförsamlingarnas arkiv nr 2 år 2007, Kompletteringar till del 3

Göteborgsförsamlingarnas arkiv nr 2 år 2008,

Begravda i Göteborg nr 3 år 2007,

Olga Dahls göteborgstomter nr 4 år 2007,

Göteborgs domstolar nr 1 år 2008,

Landsarkivets expeditionslokaler nr 2 år 2008 samt

Personlängder för Göteborg nr 1 år 2009.


Artiklarna finns att läsa på Göteborgsrötters hemsida. www.genealogi.se/grs Föreningen driver sedan ett par år, renskrift av Göteborgs första födelse, vigsel- och dödbok. (Göteborgs Domkyrkoförsamling C:1) 1669- 1671. Projektet har sitt ursprung i en kurs i handskriftstydning, som utvecklades till en utgivning på CD (under utgivning 2007). Planer på ytterliggare projekt finns, t.ex. Göteborgs skolelever (databas till skolmatriklar), Göteborgs begravningsplatser. Resultatet skulle bli en Göteborgsskiva. GRS finns på Erik Dahlbergsgatan 36 B.

Redan på 1910-talet påbörjade landsarkivet skapandet av personregister till bouppteckningar, städernas kyrkoböcker, emmigrationslistor med mera. Dessa personregister, speciellt för staden Göteborg, underlättar personforskningen.

Katalog för Genealogisk forskning vid Landsarkivet i Göteborg (utgiven 1976 av landsarkivet) och

Något om Göteborgsarkiven av Gösta Lex (i Göteborg förr och nu IV 1966) ger mer information om arkiven.

AD-online har filmat så gott som samtliga register som Landsarkivet i Göteborg har upprättat med undantag för:

Politieprotokoll: kontrollbok och personregister 1728-50, 1789-1804, 1805-1815 Göteborgs konkursregister 1700-1900, Register till konkursakter för Göteborg och Bohuslän, Älvsborgs län, Skaraborgs län samt Värmlands län. Göteborgs borgarlängd: 1621-1864, Göteborg: Mantalsregister 1815-1882, 1850, 1860, 1870, 1880, 1884 och 1890 Kolla AD online!

Göteborg Rådhusrätt: Bouppteckningsregister 1901-1947 Göteborg och Bohuslän Pass: personregister 1680-1890 Register till ansökningar till prästerliga tjänster i Göteborgs stift: 1800-1900. Jordeböcker i Göteborgs landsarkiv. Militära rullor och förteckningar. Register till Äktenskapshandlingar, Skiljebrev med mera 1720-1889. Göteborgs sjömanshus, Kaptensregister: 1767-1825. Besiktnings och värderingsinstrument för fastiheter i Göteborg med register 1825-1885 Göteborgs Rådhusrätts inteckningsböcker: Personregister 1690-1802 Göteborg uppbudsregister 1697-1873 med säljare 1697-1873 och köpare 1697-1873. Uppbudsregister för Askim och Östra Hisinge HR 1694-1823, Askims HR 1824-1887, Inlands Fräkne HR 1744-1876, Inlands Nordre HR 1730-1875, Inlands Södra HR 1735-1875, Inlands Torpe HR 1727-1875, Lane HR 1736-1860, Sävedals HR 1624-1887, Västra Hisinge HR 1730-1825, Östra och Västra Hisinge HR 1680-1799, 1800-1830, 1831-1850, 1851-1860.

Borås Stadsarkiv, Lagfartsregister 1770-1875.

Förteckning över Göteborgs mantalskontors arkiv upprättad 1968: Mantalslängder 1813-1947, Register till mantalslängder 1815-1882, Mantalsuppgifter 1831-1883, Fastighetstaxeringslängder 1801-1943, Inkomsttaxeringslängder 1801-1943, Taxeringsuppgifter 1820-1861, Mantalsböcker med register 1884-1949, Flyttningslängder 1884-1936, Födelse och dödsböcker 1884-1888, kommunala uppbördsböcker 1911-1945

Dessutom Berg: Göteborgssläkter med register samt register till Kristine församlings kyrkoböcker 1655-1774 med kartor som bland annat visar var rotarna låg.


Gbg01.png


Gbg02.png



Klickbar karta över rotar och kvarter i Göteborg (inom vallarna). Adresserna angavs i rotar, kvarter och nummer. V R b etyder femte roten, 7/4 betyder det sjunde kvarteret och XI R 12/4 betyder elfte roten, 12 kvarteret, nummer 2.


Olga Dahl har sammanställt en förteckning baserat på tomöreslängdernas information som finns att tillgå på webben.


Olga Dahls tomägareförteckning nås på www.gbgtomter.se


Gbg03.png


Olga Dahl har även skrivit om "Det äldsta Göteborgs roteindelning" som publicerats i Sveriges släktforskarförbunds årsbok 1989 som behandlar stadsbor.


Föreningar med flera


Inom Göteborgs landsarkivs område finns flera aktiva föreningar som har skapat register, rekonstruerat förstörda församlingsböcker, med mera som ibland finns på nätet, ibland till försäljning i bokform eller som CD-skivor. Här nämner vi några som exempel.


Strömstads släktforskare: www.stromgen.se/fssfirst.php


Rådmannen Anton Söderbom (1849-1908) har i bokform publicerat "Anteckningar rörande hus, tomter och husägare i Strömstad från stadens grundläggning till närvarande tid, samlade av And. Sbm." Släktforskarföreningen har lagt ut tredje delen på nätet samt avser att även lägga ut del 1 och 2.


Kville Härads Personhistoriska Förening: www.genealogi.se/kville/kville.htm


Föreningen har bildats för att rekonstruera de kyrkoböcker som förstördes vid branden i Kville prästgård 1904


Sotenäs Personhistoriska förening: www.sotenaskultur.se


När Tossene prästgård brann ned år 1898 förstördes huvudelen av pastoratets kyrkoarkiv. Föreningen bildades för att rekonstruera det brunna och har samlat in information för tiden 1658-1897 för Tossene och Askums församlingar samt för tiden 1658-1830 för Bärfendal, som därefter har originalböckerna kvar. För den från Askum utbrutna försam-lingen Kungshamn med Smögen finns uppgifter fram till 1897.


Nättidningen Glimten: www.glimten.net


Långarydssläkten: www.langarydsslakten.se


Världens största kartlagda släkt. Omfattar omkring 149 000 personer inräknat ingifta.


Föreningen släktdata: www.slaktdata.org


Föreningens ambition är att göra så många avskrivan eller indexerade kyrkoböcker som möjligt fritt (gratis) tillgängliga för släktforskning.


Föreningar anslutna till Sveriges Släktforskarförbund återfinns på www.genealogi.se

Klicka på medlemsföreningar.


Sjöfartens källor


Efter västkusten har olika former av sjöfart bedrivits och bedrivs än i dag. En 14 sidor lång sammanställning av vad som finns att tillgå av källor förvarade både vid landsarkivet i Göteborg och av andra finns att läsa på landsarkivets hemsida.


Sjöfartens källor i Landsarkivet i Göteborg


Landsarkivet i Göteborg förvarar en stor mängd handlingar som rör sjöfart. Här finns enskilda arkiv och statliga arkiv som är renodlade sjöfartsarkiv. Många värdefulla källor till sjöfartsforskning finns också i andra statliga arkiv som exempelvis länsstyrelse, tull, kronofogde och magistrat. I artikeln Sjöfartens källor i Landsarkivet i Göteborg presenteras arkiven i följande avsnitt:


Skeppsbyggnad, Fartygshandlingar, Rederier: Handelshus och Rederibolag, Sjöpersonal, Skolor, Haverier och sjöolyckor, Försäkringsbolag, Lots, Karantän, Bogsering och pråmar, Fartygstrafik och frakter, Kanaler, Sjöfartsorganisationer, Andra Världskriget. Materialet beräknas ta 6772 hyllmeter i anspråk.




  • Sidan ändrades senast den 25 september 2010 kl. 15.16.
  • Den här sidan har visats 2 286 gånger.