Att forska i MalmöRedigera

Från FamilySearch Wiki

Hoppa till: navigering , sök

Malmö är sedan 1100-talet känt som en by, ibland kallad övre Malmö, som troligen låg vid nuvarande Pildammarna. Övre Malmö hade en kyrka enligt ett påvebrev från 1247 men samhället har gått tillbaks för att helt försvinna under 1400-talet samtidigt som Nedre Malmö vid kusten tillväxte. Nedre Malmö hade en egen kyrka 1269 och omtalas som stad år 1275 vars borgerskap var så ekonomiskt framgångsrika att de kunde bekosta byggandet av en kyrka, Sankt Petri, under 1300-talets förra hälft. Malmö fick en dominerande ställning i det stora sillfisket och genom Skånemarknaden. Vid freden i Stralsund fick Hansan stora handelsfriheter. Bland annat pantsattes Malmö på 15 år till dem. De Tyska köpmännens inflytande över Malmö stärktes på så sätt och inflyttningen av tyskar till Malmö ökade. Under 1400-talet expanderade Malmö som handelstad genom en stark export till Lÿbeck - mer omfattande än från någon annan stad i Norden.


Den Skandinaviska (Danmark, Norge och Sverige) unionskonungen Erik av Pommern och de följande unionskonungarna gynnade Malmö som kom att spela, vid övergången från medeltiden till nya tiden, en ekonomisk och kulturell ledande roll i Danmark. Myntverket (Danmarks) förlades hit, en årlig marknad instiftades och ett Franciskankloster är känt från denna tid. Malmö befästes med byggandet av en tjock och med fyrkantiga torn försedd tegelmur utmed stranden. Erik av Pommern började bygga Malmöhus slott år 1434. Han, som förde krig mot Holsteinarna och Hansestäderna under åren 1410-1435, gynnade Danmark, men via sina fogdar i Norge och i Sverige förtrycktes allmogen som fick utstå många förluster och lidanden.


Engelbrekt Engelbrektsson, rikshövitsman och svensk frihetshjälte av tysk härkomst sägs ha begivit sig som bergsman från Norberg till konung Erik av Pommerna med ansökan om räfst av fogden. Då inget kom ut av ansökan satte sig Engelbrekt i spetsen för en resning riktad mot fogdarna. Bergslagen, som befann sig i ett ekonomiskt krisläge som gjorde skattetrycket synnerligen kännbart och den ofördelaktiga effekten Erik av Pomm-erns krig mot Hanseaterna hade mot försäljningen av bergsbrukets produkter, torde vara drivkrafterna till resningen. Fogden Erik Jönsson avsattes 1433, men oroligheterna fortsatte.


Engelbrekt brände med sina beväpnade skaror Borganäs under högsommaren 1434 för att därefter ta Köpinghus och sedan tåga vidare mot Västerås som överlämnades i hans hand. Efter fler auktioner vädjande Engelbrekt till riksrådet som var samlat i Vadstena vilket ledde till att rådet sa upp Erik av Pommern som Sveriges konung! Krigståget fortsatte genom Öster- och Västergötland där fogdarna fördrevs. De intagna slotten och fästena överlämnades till de herrar som anslutit sig till Engelbrekt.


En förlikning träffades mellan Engelbrekt och Erik av Pommern i Stockholm men frihetskampen fortsatte. Engelbrekt överfölls på en Holme vid Hjälmaren där han nedhögs av Magnus Bengtsson (Natt och Dag) och avled troligen den 4 maj 1436. Engelbrekts kamp för en begränsning av unionskungens makt och begränsning av kyrkans och kronans beskattningsrätt gav den svenska allmogen en plats i det politiska livet som ej har något motstycke i tidens allmänna historia. Engelbrekts kamp anses ha haft en viss indirekt betydelse för uppkomsten av en svensk riksdag. Erik av Pommern kom dock att fortsätta som unionskoung.


Vid 1500-talet var Malmö Danmarks 2:a stad och en av de största städerna i Norden. Hertig Kristian blev från juli 1534 Danmarks Kristian den III, som kom i krig med Lûbeckarna. Reformationen splittrade de högre stånden i Danmark. Borgarna och bönderna, som var för en demokratisk ordning, reste sig till Kristian den II förmån för att få honom på dansk tron. Deras anförare var greve Kristofer av Oldenburg vars titel gav upphov till krigets namn, grevefejden 1534-1536.


Greve Kristofer erövrade först Skåne, Själland och Fyn men därefter avtog krigslyckan. Sommaren 1534 ingrep Sverige till förmån för Kristian III. Gustav Vasa segrade vid Helsingborg i januari 1535 och Kristian III:s anhängare vid Öxnebjerg på Fyn i juni 1535. Därtill slog den svensk-danska flottan Lÿbeckarnas flotta. Köpenhamn och Malmö kapitulerade år 1536. Den Luterske Kristian III och hans Holsteinska adel stod som segrare i Grevefejden. År 1536-1542 återuppbyggdes slottet av Kristian den III i större skala och fick namnet Malmöhus, efter att ha raserats under grevefejden 1534.


Malmö01.png
(Sten Sture d.ä:s mor var halvsyster till Karl Knutsson)


I Malmöhus residerade 1554-1559 tronföljaren, sedermera konung Fredrik II. Under senare delen av 1500-talet började Malmö gå tillbaka främst på grund av de Holländska städernas direkta handel med Östersjöstäderna. En svår tid började för staden med kontributioner och dryga leveranser under krigen. År 1658 när den blev svensk, förlorade Malmö sin tullfrihet genemot Danmark och handeln med Norge och Island nedlades. Den Skånska adelns export av stalloxar till Själland och Jylland minskades så dramatiskt, till följd av tullen, att många adliga gods i Skåne kom på obestånd. En av Sverige medveten driven politik för att få gods och egendom att gå över i uppsvenskars och andras ägo. Malmö belägrades 1676-1677 och 1709-1710 samt drabbades av en förhärjande pest år 1712.


Malmö gjordes till skånes huvudfästning. För att få fri sikt raserades den till slottet närmaste bebyggelsen. År 1747 beslöts att Landskrona skulle bli Skånes huvudfästning. Malmö slottsvallar raserades och gravarna i öster och syd fylldes igen. I stället grävdes de nuvarande kanalerna i Södra Förstaden, Rörsjö, och östra Förstaden utanför den gamla vallgraven. Parkkanalen behöll sin sträckning. På den raserade fästningsmarken anlades Gustaf Adolfs torg. År 1775 påbörjades byggandet av Malmö hamn.


Först med järnvägens tillkomst och utbyggnad från 1850-talets mitt och framöver växte Malmö till en storstad med ett ökande antal församlingar.


Kyrkböcker från församlingarna, som ingår i dagens Malmö stad, förvaras av stadsarkivet medan kyrkböcker från övriga skåne, halland och blekinge kan sökas i landsarkivet i Lund. Till en del av kyrkoböckerna som förvaras av stadsarkivet finns det personregister.


(Första kolumnen visar tidigaste året för födelse- vigsel eller dödsnotis och andra kolumnen visar tidigast Husförhörslängd)


Innanför vallarna:

Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Malmö S:t Petri 1698 1816
Malmö Caroli 1688 1813. Utbröts ur S:t Petri 1683, ersatte Karl XI:s tyska kyrka 1879-1880, uppgått i S:t Petri och Kirseberg 1949
Malmö Garnisonsf. 1710 1819. Bildat 1710 upplöst 1927
Malmö Slottsförs 1745 -. Senast bildad 1745 upplöst 1879
Malmö Hospitalförs 1786 1874: Upplöst 1928


Utanför vallarna:

Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Malmö S:t Pauli 1884 1882. Från 1881-82 utbryten ur Caroli 1884
Malmö S:t Johannes. 1906 -. Bildad 1907 genom utbrytningar ur S:Petri och S:t Pauli föramlingar
Västra Skrävlinge 1688 1815. Inkorporerad 1911
Hyllie/Limhamn 1689 1789. Ursprungligen ett fiskeläge, utbröts ur Hyllie 1902. Församlingarna återförenades 1908 nu med namnet Limhamn. L. inkorporerades 1915.
Fosie 1688 1799. Inkorporerades 1931
Husie 1688 1815. Inkorporerades 1935
Krematoriekapellen 1943 -. På östra kyrkogården från 1943
Kirseberg 1949 -. Bildat 1949 genom utbrytning ur S:t Pauli, Caroli och Västra Skrävlinge
Slottstaden 1740 1816. Bildad 1949 genom utbrytning ur S:t Petri
Glostorp 1688 1811. Se not 1.
Lockarp 1688 1799. Se not 2.
Oxie 1688 -. Se not 3.
Bunkeflo 1768 1789. Inkorporerades 1971
Hyllie 1969 -. Bildades 1969 genom utbrytning ur Limhamn.
Eriksfält och Kulladal 1969 -. Se not 4.
Tygelsjö 1691 1816. Se not 5.
Västra Klagstorp 1753 -


Not 1. Glostorp. Från mitten av 1500-talet till 1923 annex till Västra Kärrstorp. Glostorp förenades med Bunkeflo 1923. 1967 överfördes Glostorp till Malmö.

Not 2. Bunkeflo. Annex till och med 1938 i Fosie och Lockarps pastorat. Överfört 1938 till Bunkeflo och Glostorps pastorat. Ingick från 1962 i Bunkeflo, Glostorp, Lockarp och Oxie pastorat. 1967 Överfördes pastoratet till Malmö kyrkliga samfällighet. 1983 uppgick L. i Oxie församling.

Not 3. Oxie.Sedan 1500-talet knuten till Malmö hospital blev Oxie personligt annex till kyrkoherden och den ene stadskomministern i S:t Petri. Var 1687-1730 sjävständigt annex till Bjärshög och 1730-1766 annex till kyrkherden i Caroli församling. (Enstaka dop- vigsel och dödsfall 1747-1769 finns i Caroli kyrkböcker). 1766 knöts församlingen som annex till de två stadskomministrarna i Malmö. Från 1820 utgjorde  Bjärshögs och Oxie pastorat ett konsistoriellt pastorat. Åren 1820-1855 var pastoratet ett personligt annex under professorer vid Lunds universitet. Därefter åter konsistoriellt. Från 1905 uppehölls pastoratet av vikarierande kyrkoherdar. Förenades 1924 med Södra Sallerup och Husie till ett pastorat, varvid Bjärshög och Oxie överfördes från Bara till Oxie kontrakt. Från 1962 bildade Bunkeflo, Glosarp, Lockarp och Oxie ett pastorat i Oxie och Skytts kontrakt. Oxie överfördes 1967 till Malmö kyrkliga samfällighet.

Not 4. Eriksfält och Kulladal. Bägge bildades 1969 vid ny församlingsindelning genom att vissa delar ur Fosie församling avskildes. 1976 ändrades indelningen och delar flyttades till Hyllie församling.

Not 5. Tygelsjö med annexförsamlingen Västra Klagstorp utgör sedan gammalt ett eget pastorat i Oxie kontrakt. Inlemmat 1971 till Malmö kyrkliga samfällighet

Not 6. Västra klagstorp. Annex i Tygelsjö. I samband med inkorporeringen av Bunkeflo kommun 1971 inlemmades pastoratet till Malmö kyrkliga samfällighet. Arkivet delvis hos stadsarkivet.


Icke teritoriella:

Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Mosaiska 1873 1879. Skriftligt tillstånd krävs för forskning
Tyska kyrkan


Från den 1 juli 1991 övertog skatteverket folkbokföringen från "kyrkan". Information efter den 30 juni 1991 får sökas hos Skatteverket www.skatteverket.se

Malmö02.png


Malmö03.png
WWW.Malmö.se/Stadsarkivet
Malmö04.png


Stadsarkivet har lagt ut några av sina personregister på webben vilket är till god hjälp för den som sitter uppkopplad.


Malmö05.png


Alfabetiska namnregister finns också till bouppteckningar, utvandrarlistor och mantalslängder.

Ett värdefullt register är den Lokala skattemyndighetens register över den befolkning som var mantalsskriven i Malmö 1925-1950. I detta register finns uppgifter om bostadskvarter, flyttningar och dödsfall.

Stadsarkivet har omkring 250 000 fotografier och 300 spelfilmer som speglar Malmös moderna historia och utveckling som stad. Bland annat unika bilder och journalfilmer på försvunna stadsmiljöer. Ta kontakt med vår fotograf Bo Andersson om du vill veta mer om våra samlingar och beställa reproduktioner. bo.o.andersson@malmö.se


Malmö06.png


För den som vill besöka stadsarkivets forskarsal finns en 12 sidig handledning (matnyttig även vid webb-forskning) att ladda ned (under expeditionen). Nyttiga tips finns under rubriken använd arkiven.


Malmö07.png


Malmö08.png


Tyska köpmän kallade Malmö för Elbogen från latinents ancona scanorum syftande på en form i sandreveln som liknade en armbåge. Andra säger att namnet kommer efter en av misstag mald mö. (läs mal mö)


Malmö09.png


Malmö10.png


Anders Ulrik Isberg (1826-1900) och hans son stadsarkivarien Anders Ulrik Martin Isberg (1867-1940) har under åren samlat på sig information som Malmö stadsarkiv har gett ut år 2008 på CD-skivor under namnet "Notiser över människor i Malmö under sex sekel". Personerna är alfabetiskt. Ser även ut som att man kan låna dem från Malmö stadsbibliotek.


Malmö11.png


Då in- och utflyttning till och från Malmö är stor finns det anledning att titta på Skånska hjälpmedel.


Demografiska databasen i Södra Sveriges målsättning är att alla kyrkoböcker inom Blekinge, Halland och Skånes län fram till 1900 skall bli fritt sökbara på webben.


Malmö12.png


Adloggo.png


Arkiv Digital har några sökbara register som nås på www.arkivdigital.se/register. Här finns:

Arkdi6.png


Ett gemensamt vigselregister för flera socknar i ett större område gör det möjligt att finna vigseln för ett föräldrapar som efter vigseln bosatt sig i en annan socken än den där vigseln skedde. Vigslar från följande socknar finns i Arkiv Digitals vigselregister.


Adlista.png


Charta Sigillata: Under åren 1733-1748 fick man i samband med att lysning togs ut hos prästen erlägga en stämpelpappersavgift för lysning till brölopp som benämndes "Charta Sigillata". Årsvis redovisade  prästen avgiften till kronan genom utdrag ur lysnings- och vigselboken. Ibland framgår endast pastoratet (två aktuella socknar) lysningen kommer ifrån, ibland är det osäkert vilket år som är aktuellt, men avgiften kan vara en ersättning för socknar som idag saknar lysnings- och vigselböckerna för nämnd tidsperiod.


Advigsel.png



Via bouppeckning kan generationera säkert kopplas samman då arvtagarna eller förmyndarna för omyndiga barn till den avlidne anges. Ett bouppteckningsregsiter som är gemensamt för flera socknar kan ibland lösa gåtan vart någon som försvann ifrån sitt boende flyttade..


Adboup.png


Personregistrena till bouppteckningar får man söka både i landsarkivet i Lund, stadsarkivet i Malmö, såväl som hos släktforskarorganisationer som kan ha skapat egna personregister.


Ofta får man kombinera information från flera olika källor som till exempel: mantalslängder, bouppteckningar, kartor med förättningshandlingar som anger ägare och brukare för att kunna få ihop familjerna och släkterna.


Typfall eller exempel på hur man kan kombinera källinformation


Bengta Larsdotter född den 29 november 1819 i östra Strö vigdes i Malmö år 1851, då 31 år gammal, faderslös sedan 1822 och moderslös sedan 1844. Hon sökte sig till Malmö och fick där en tjänst som piga. Hennes far, Lars Nilsson är född den 30 juni 1773 i Tengelsås 10, Holmby socken som son till Nils Bengtsson och Olu Åkesdotter. I Husförhörslängden 1821-1825 för Tengelsås 10 i Holmby socken noteras:


Malmö13.png


Det är med hustrun Olu Åkesdotter problemet börjar. Större delen av Högseröds kyrkoarkiv förstördes vid en brand den 2 juni 1889. Katekismilängder finns för åren 1683 och 1703. Kvar finns efter branden födelse- vigsel- och begravningsböckerna från 1805 och husförhörslängder från 1825. Mantalslängderna visar att ölycke i Högseröd socken brukas av Åke Månsson med hustru under åren 1742 - 1768. (Mtl saknas för åren 1749 - 1758 och 1760 - 1763). Från 1769 är Åke Månsson med hustru inhyses hos Måns Åkesson och Nils Åkesson. Mtl saknas 1777 - 1785. I mtl 1786 och 1787 brukas ölycke av Jöns Tufvasson med familj samt Nils Åkesson med familj.

Hur kan vi bevisa att Olu Åkesdotter är dotter i ölyckefamiljen Åke Månsson?


I mitten av 1760-talet blev det vanligt att i mantalslängderna notera även brukarens familj med drängar och pigor. Här finns sönerna Måns och Nils som tar över ölycke efter sin far samt namn på sonen Pär, dottern Anna och Ohlu men det räcker inte som bevis för att Åke Månsson är far till vår Olu Åkesdotter.


Nästa steg blir att se efter vilka var det som stod fadder vid Olu Åkesdotters och hennes make Nils Bengtssons barns dop. Vi finner att Måns och Nils Åkesson är dopvittnen till dottern Signe född 1778 i Tengelsås 10 samt att Anna Åkesdotter är dopvittne till sönerna Måns född 1771 och Lars född 1773. Vidare finner vi att änkan Anna Åkesdotter med sin son Måns är inhyses hos Nils Bengtsson och Olu Åkesdotter åren 1802 och 1803 enligt kommunionlängderna 1803 och 1804.


Malmö14.png


Ur kommunionlängden år 1803 påbörjad i Michaelis 1802 till vänster och 1808 påbörjad i Michaelis 1807.


Vi börjar urskilja en familj som följer: åke Månsson far och åbo på ölycke med barnen Pehr Åkesson, Måns Åkesson, Anna Åkesson, Olu Åkesdotter, Nils Åkesson.


En sökning efter om någon har rekonstruerat kyrkoböckerna fär Högseröd socken leder oss till Eslöv - Höör Släkt och Folklivsforskare, som har gjort avskrifter och/eller register av samtliga församlingars kyrkoböcker med födda - vigda - döda i sitt verksamhetsområde, där bl.a. Högseröd ingår.

Eslöv.png


Allt material finns samlat på en CD - CD2006 -. Rekonstruktionen av Högseröds kyrkoböcker perioden 1754 - 1824 har utförts av Börje Ivansson.


Malmö16.png


Utdrag ur rekonstruktionen
Malmö17.png


Nästa steg blir att söka bouppteckningen efter Måns Åkesson.
Malmö18.png

År 1783 den 25 januari inställte sig undertecknad frälseinspector uti insockne frälsehemmanet No 1 ölycke att förrätta laga bouppteckning, auction och skifte, efter aflidne åboen Måns Åkasson, som afled uti sistledne augusti månad och efter sig lämnat enkan Elna Jönsdotter med 5 stycken omyndiga barn nembligen;

Dottern Olu 12 år gammal, Dottern Kjerstina 10 år gammal, Dottern Signe 8 år gammal. Dottern Elna 3 år gammal, Dottern Sissa 7 veckor gammal.

Enkan såväl som närvarande släktingar, then aflidnes bröder, Pehr Åkasson i Högås och Nils Åkasson i ölycke, samt svågrarna Hans Hansson i Bingstorp och Nils Bengtsson i Tengelsås, hwilka såsom förmyndare woro utsedda, åtwarnades att ägendomen lagligen uppgifwa, sådan som then wid dödstimman förefants och the med loflig ed fästa kunna.

Wärderingsmännen woro nämndemannen Lars Bengtsson från Hammarlunda och frälse- länsmannen Erik Nilsson från Slogtorp. Boet försåldes på auktion till 183.23.9.

Nu har vi via bouppteckningen fått bevis för att Nils Bengtsson i Tengelsås, gift med Olu Åkesdotter, år en svåger och att hans hustru är en syster till den avlidne Måns Åkasson.

Vi har också via bouppteckningen fått veta att brodern Pehr Åkasson är hemmahörande i Högås. En genomgång av kyrkoböckerna från Högås visar att Per vigdes 1.0 i Västerstad församling 1761 och 2.0 i Östraby socken 1763 samt att Elna Åkasdotter (syster) var dopvittne vid hans första barns Nils födelse 1762 i Högås. Pehr Åkasson avled 1819 i Högås. Enligt en notis i dödsboken var hans far Åke Månsson i ölycke! Pehr anges vara född omkring 1738.

Brodern Nils Åkasson avled den 15 nov 1807 i ölycke och hans hustru Karna Persdotter avled där år 1809. En notis i bouppteckningen anger att Åke Månssons hustru (ej namn-given) avled 1771.

Vi kan nu konstruera familjen Åke Månsson född omkring 1706 gift före 1734 med?

Parets barn födda i Höxeröd socken:

Elna Åkesdotter född omkring 1734 gift med Hans Hansson i Bingstorp Pehr Åkesson född omkring 1738 gift 1.0 med enkan Signe Persdr i Högås Måns Åkesson född omkring 1742 brukar ölycke 1764-1776 med sin bror Nils.

Måns är gift 1771 i Skarhult med Elna Jönsdotter

Anna Åkesdotter född omkring 1744 änka före 1802 Olu Åkesdotter född omkring 1746 vigd före 1769 med Nils Bengtsson i Tengelsås Nils Åkesson född omkring 1748 avliden 1807 i ölycke gift med Karna Persdotter


Malmö19.png

Utsnitt ur geometrisk karta över fäladsmarken till Höxeröds socken med byarna Höxeröd, Wästra by, Sibbarp samt hemmanen Bingstorp, Arup, Mosarp, Attarp, Frönshult, och Hafrekulla. 3 mil från närmaste Kiöpestad Lund. Afmätt juli - oktober 1775.

Högseröd by vari ölycke ingick har i samband med järnvägens tillkomst omvandlats till ett stationssamhälle där delar av ölyckes mark har tagits i anspråk. Stationssamhället döptes till Löberöd. Olu Åkesdotter flyttade till Tengelsås i Holmby socken vid sitt gifte med Nils Bengtsson som brukade enheten tengelsås nr 10.


Malmö20.png

Via lantmäteriets historiska kartor kan vi få en bild av brukningsenheten Tengelsås 10 och dess jordnatur som ägdes av Jacob Pontus De la Gardie. Han odlade och anlade Christinetorp under åren 1812 - 1825.

Efter 1600- och 1700-talens krig på Skånsk mark blev många gårdar och torp dels för-störda dels övergivna då brukarna tvingats bort eller omkommit under krigen. Genom aktiva politiska ingrepp försökte de svenska myndigheterna få de övergivna odlingarna uppodlade vilket ledde till en omflyttning och inflyttning av personer och familjer som sökte mark för egen försörjning. Genom arvsskiften och övertagandet av odlingslotter delades dessa till mindre och mindre enheter som till sist blev så små att man var tvungna att samtidigt gemensamt så och skörda dem.

Åtskilliga Skånska byar sprängdes helt eller delvis i samband med jordreformerna under 1700-talets senare del och under 1800-talet för att skapa mer sammanhängande marker. Därtill köptes smålotter upp av större markägare och måhända blev byasprängningarna större än vad som behövdes på grund av tidigare motsättningar mellan byarna och godsägarna som till exempel hade yttrat sig i Klågerup upproret. Flera av de gamla byarna är i dag helt lagda under plogen. Många småbrukare blev genom jordägareförändringarna tvugna att söka andra försörjningar. Hantverkeri av olika sorter och handel i de efter järnvägsanläggningarna skapade samhällena blev för många en etableringsmöjlighet. Andra sökte anställningar i den växande industrialiseringen och åter andra såg ingen annan råd än att emigrera.

Att kombinera källinformation i så rörliga samhällen kräver stor försiktighet så att man ej slår samman information som gäller olika individer. Ytterligare en svårighet härvidlag är att många skåningar bar samma namn som till exempel; Jöns, Åke, Ola, Nils med flera.


Malmö stadsarkiv har en "Guide till forskarexpeditionen" som bland anant berättar att det finns till varje församling ett topografiskt kvartersregister som anger i vilken husförhörslängd eller församlingsbok ett visst kvarter, stadsäga eller liknande finns upptagen. Vilka finns alfabetiska register som finns till kyrkoböcker och andra arkiv med mera.

  • Sidan ändrades senast den 29 oktober 2010 kl. 12.01.
  • Den här sidan har visats 1 616 gånger.