Att forska i StockholmRedigera

Från FamilySearch Wiki

Hoppa till: navigering , sök

Stockholms stadsarkiv, ursprungligen ett arkiv för Stockholm stad och landsarkiv för lokala statliga myndigheter i Stockholm, är sedan år 1993 även ett landsarkiv för Stockholms län med ansvar för arkivmaterial från både Stockholms stad och län. Personforskning i länets församlingar görs på traditionellt sätt genom att inhämta information från födelse- vigsel- och begravningsnotiser som växelvis jämförs med informationen i husförhörslängderna. Då stora delar av befolkningen i staden Stockholm uteblev från husförhören måste andra källor användas för att kunna få en bild av vilka som ingår i ett hushåll som levt i staden.

Stockholm stad:


Den 7 maj 1697 brann större delen av Stockholms gamla slott ned. Merparten av det medeltida materialet, som fanns i förvar i slottet, förstördes. Enligt traditionen i Eriks-krönikan lät Birger Jarl (omkring 1250-talet) anlägga Stockholm. Dess tillkomst och tillväxt hänger samman med den tyska handelsexpansionen i östersjöområdet. Köpmanshus i Lybeck öppnade filialer i Stockholm under 1200-talet. På 1280-talet fick Stockholm en stadsstyrelse med borgmästare och rådsmän enligt tysk förebild. Magnus Erikssons stadslag från år 1350 föreskrev att hälften av stadens borgmästare och rådsmän skulle vara av tysk härkomst och hälften av svensk härkomst.


Kyrkligt fanns det en bykyrka vid namn Nicolai (byggd omk. 1250) som utvidgades i omgångar och är nu känd som Storkyrkan. Runt kyrkans huvudskepp låg rader av kapell med egna präster som bekostades av enskilda eller olika gillen. Förutom de viktigaste, Själakorsets och Helga lekamens kor, fanns vid medeltidens slut omkring 30 kapell eller altare i Stockholmsområdet.


På Magnus Ladulås initiativ byggde Franciskanerna omkring 1280-1310 ett kloster på Riddarholmen (Gråbröderna) vars kyrka finns kvar idag.


År 1336 överlämnade Magnus Eriksson en tomt i södra delen av staden till Dominikanerna (Svartbröderna) och skänkte medel till klostrets byggande som invigdes 1344. Kyrkan är helt borta idag och av klostret ovanför järntorget finns endast några källarruiner kvar. Efter dem har Svartmannagatan, som ledde ner till klostret, fått sitt namn.


Klarissinnornas nunnors anläggning (Franciskanorderns kvinnliga gren), byggt på 1280-talet, även den på Magnus Erikssons initiativ, låg något söder om den under Johan III:s tid återuppbyggda Klara kyrka.


Johanniterna, egentligen en filial till moderklostret i Eskilstuna, slog sig ned på 1330-talet på nordvästra delen av Helgeandsholmen. Av försvarstekniska skäl fick de flytta till en tomt mellan nuvarande Johannesgränd och Pelikansgränd, där de år 1514 invigde S:t Johannes kyrka, som revs efter reformationen.


S:t Görans spetälskehospital hade också kapell.


Under konung Johan III:s tid (1537-92) uppfördes först Klara kyrka 1577-90, sedan Jakobs kyrka 1588-92 och Maria Magdalenas kyrka påbörjades 1588.


Sthlm01.png
Utsnitt av 1625 års Stockholmskarta med tillagda ungefärliga lägen för några kyrkliga byggnader


År 1630 beräknas Stockholms folkmängd vara högst 9.000 invånare. År 1634 blev Stockholm självständigt under en överståthållare. Malmarna saknade då ett egentligt gatunät och ordnad bebyggelse. De bevarade kyrkoböckernas tidigaste födelse-, vigsel- eller dödsnotis redovisas i första kolumen nedan och i nästa kolumn visas första året för tidigast Husförhörslängd.


Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Sankt Nikolai 1546 1667
Riddarholmen 1636 1689
Sankt Gertrud (Tyska) 1639 -
Jakob och Johannes 1643 1672
Johannes (ur Jacob) 1643 1672
Hovförsamlingen 1648 1692


År 1588 fick tyskar i Stockholm Gustav Vasas rätt att hålla särskild gudstjänst. År 1571 fick de tillstånd att bygga en egen kyrka och anordna begravningsplats. Man använde tillsammans med den Finska församlingen den medeltida S:ta Gertruds gillestuga till kyrka till 1607.


Finska församlingen bildades år 1533 och fick då gudstjänstlokal i Svartbrödraklostret. När klostret revs år 1547 håll man gudstjänst än här, än där. Stadsarkivet har gett ut en dvd-skiva betitlad Finnländare i Stockholm.

År 1656 byggdes Katarina kyrka. Församlingen bildades 1654 genom delning av Maria Magdalena församling. Kungsholmens församling hörde ursprungligen under Solna församling men bröts ur därifrån 1671. Klara församling omfattade ursprungligen hela Norrmalm, som 1643 delades mellan Jakobs och Klara församlingar. 1671 frånskildes Kungsholmen. Svea livgardet har sitt ursprung i Gustav Vasas livvakt. År 1655 organiserades gardet både som rytteri och fotfolk. Sedan gardet förlorats i slaget vid Poltava 28 juni 1709 återuppsattes det efter hand. Under medeltiden tjänstgjorde kloster och helgeandshus som vårdanstalter för värnlösa barn. År 1633 inrättades en anstalt för vård av fattiga fader- och moderlösa barn - allmänna barnhuset.


Församling Tidigaste födelse, vigsel eller begravningsår Tidigaste husförhörslängd
Katarina 1654 1707
Finska 1664 1783
Hedvig Eleonora 1668 1730
Kungsholms 1672 1689
Maria Magdalena 1678 1737
Klara 1680 1787
Fransk-Lutherska 1690 -
Holländska - -
Svea Livgardes södra bataljon 1694 1735
Svea Livgardets norra bataljon 1697 1772
Barnhuset 1697 1753


År 1676 beräknas folkmängden till 42.000-43.000 personer. Spånga församling införlivades med Stockholm den 1 januari 1949. Genom kungl. resolution År 1672 blev Amiralitetsförsamlingen (för anställda i flottan, nu Skeppsholmen) en territorial församling som omfattade hela Ladugårdslandet under kyrkoherdens i S:t Jakob inspektion. Gudstjänst hölls till 1680 i gamla Ladugårdslandskyrkan, därefter i kyrkan på Kyrkholmen, där Nationalmuseum nu är beläget, till 1822. Sedan användes för gudstjänst en sal på varvet till 24 juli 1842 då nuvarande Skeppsholmskyrkan invigdes. Begravningsplatsen som använts sedan 1742 är belägen inom varvet på Djurgårdssidan.


Bromma församling omnäms redan 1314 och antas ha tillhört Solna socken. Den gamla rundkyrkan av gråsten från 1100-talets senare del är delvis bevarad i den nuvarande kyrkobyggnaden.


Församling Tidigaste födesel, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Spånga 1702 1710
Svea Livgardes livbataljon 1706 1858
Skeppsholmen 1714 1770
Svea Livgardes grenadjärbataljon 1717 -
Svea Artilleri 1720 1713
Bromma 1721 1743


Omkring 1/3 del av stadens befolkning beräknas ha omkommit på grund av pestens härjningar 1710 under det stora nordiska kriget 1700-1721. En stor brand år 1751 i Klaraområdet gjorde många hemlösa. Folkmängden tilltog och uppgår år 1757 till 71.900 personer. Därefter stagnerar befolkningstillväxten.


Adolf Fredriks församling hörde ursprungligen under Klara. Fick ett eget kapell, S:t Olof, år 1674 på den plats, där Adolf Fredriks kyrka nu står. Blev egen församling 1773. Brännkyrka församling från medeltiden inkorporerades 1913 med Stockholm.


Sthlm2A.png


Bjurmans Stockholmskarta från 1751 visar stadsdelarna Gamla stan,
Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm (Ladugårdsland) samt Södermalm.


Församling Tidigaste födesel, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Adolf Fredrik 1741 1693
Brännkyrka 1761 1772
Finska gardesregementet 1774 1774
Livregementet 1774 -
Svea Livgarde 1790 1791
Svenska gardesregementet 1791 1791
Livgardet till häst 1792 1832


Kursiverade församlingar är icke-territoriella församlingar. En person kunde vara mantalsskriven i en församling men kyrkoskriven i en annan. Man kan således bo i en församling men höra till en icke-territoriell församling.


Långholmens fängelse 1853-1931 1829- leder sitt ursprung till förra hälften av 1700-talet. Kortare straff avtjänades vid Kronohäktet på Långholmen och längre vid centralfängelset där. Centralfängelset på Norrmalm var ett kvinnofängelse och ursprungligen spinnhus på Långholmen..


Allmänna barnsbördshuset upprättades år 1775. Där ägde varje barnaföderska rätt att kostnadsfritt vårdas under barnsängstiden och föda sitt barn anonymt.


Församling Tidigaste födesel, vigsel eller begravningsår Tidigast Husförhörslängd
Sabbatsbergs fattighus 1808 -
Göta livgarde 1810 1811
Livgardet - se Svea o Göta livgarde ovan 1810 -
Centralfängelset på Norrmalm 1815-1896
Centralfängelset -
Allmänna barnsbördshuset 1847 1775


Ännu 1820 var folkmängden blygsamma 75.600 personer. Först med industrialiseringen under första halvan av 1800-talet tilltar en ökande tillväxt av folkmängden som fortsätter in under 1900-talet. År 1900 = 300.624 personer, År 1920 = 419.440 personer, År 1930 = 502.213 personer, År 1940 = 583.621 personer, År 1950 = 733.615 personer. Flera nya församlingar tillkom under denna expansiva period.


Engelbrekt (ur Hedvig Elenora 1906), Gustav Vasa (ur Adolf Fredrik 1906), Matteus (ur Adolf Fredrik 1906), Oskar (ur Hedvig Eleonora 1906), Sofia (ur Katarina 1917),

Sankt Göran (ur Kungsholmen 1925), Högalid (ur Maria Magdalena 1926), Enskede (ur Brännkyrka 1931), Västerled (ur Bromma 1955), Essinge (ur Enskede 1957), Farsta (ur Enskede 1957), Hägersten (ur Brännkyrka 1957), Vantör (ur Brännkyrka 1957),

Hässelby (ur Spånga 1962), Skarpnäck (ur Enskede 1967), Skärholmen (ur Hägersten 1968), Vällingby (ur Spånga 1974), Kista (ur Spånga1980) 1979-


Ladugårdsland (se Hedvig Eleonora), Storkyrko (se Sankt Nikolai), Tyska (se Sankt Gertrud), Ulrika Eleonora (se Kungsholmen)


Sthlm03.png
Rotekarta från 1925


Husförhörslängderna, vars första notisår framgår av tabellernas kolumn två på föregående sidor, är mycket summariska för Stockholmsförsamlingarna enär stora delar av befolkningen helt enkelt uteblev från husförhören. I stället för att knyta samman familjerna via informationen i husförhörslängden görs detta genom att använda mantalsuppgifterna/mantalslängderna.


Mantalskrivningen:


I slutet av varje år (november) lämnade alla skattskyldiga in en mantalsuppgift till dåvaande skattemyndighet. Mantalsuppgiften utgjorde underlag till de mantalslängder som upprättades året därpå. Mantalsuppgifterna och mantalslängderna visar vilka som bodde i fastigheterna vid mantalsskrivningstillfället i slutet av föregående år. Samtliga i hushållet ingående personer finns vanligtvis med i uppgifterna och längderna. Personer som flyttade in och ut mellan mantalsskrivningstillfället finns ej med!


Mantalsuppgifter finns bevarade för åren 1835 - 1936. Då de ofta innehåller mer information än vad som fördes in i mantalslängderna, görs mest sökning i dem. Information finns om personernas ålder eller födelsedatum. Födelseort finns angivet i uppgifterna för åren 1881, 1891, 1901 och 1911. Mantalsskrivningsnumret, som finns på varje sidas övre högra hörn, hjälper dig att hitta personens mantalsuppgift.


Mantalslängder finns bevarade för tiden 1652-1960 med luckor. Längderna är ordnade efter fastighet. Information finns om personernas ålder eller födelsedatum. Födelseort finns angivet i längderna för åren 1915-1960. Mantalsskrivningsnumret, som finns i en smal kolumn strax efter namnet, hjälper dig att hitta personen i mantalslängden. Mantals- skrivningsnumret är inte den tryckta siffran ovanför varje person. I mantalslängderna 1652-1810 är numret en sidhänvisning.


Sthlm26.png


Taxeringslängder finns för åren 1961-1973. Mantalslängder från och med 1961 och texeringslängder från och med 1974 förvaras hos Skatteverket.


Mantalsregistret är gemensamt för mantalsuppgifter, mantalslängder och taxeringslängder. Man söker på namn i registret och får information om år, distrikt/rote och mantals-skrivningsnummer. Det senare är ingången till uppgifterna och längderna. Beroende på tidsperioden finna mantalsregistret tillgängligt på olika sätt.


Sthlm04.png


Mantalsregistret på mikrokort från 1884 finns att tillgå i stadsarkivets forskarsal fram till och med 1998. Därefter finns de hos skattemyndigheten. De är dels sorterade på efternamn, dels (från och med år 1977) i personnummerordning. Mantalsregistret 1800-1883, 1909 finns dels att tillgå i stadsarkivets forskarsal (forskardator) och på Stockholms stadsarkivs hemsida (webb-plats). De inbundna registrena 1652-1800 (spridda år) finns att tillgå i Stadsarkivets forskarsal.


Sthlm6A.png

Tillaus Stockholmskarta (innanför tullarna) från 1733 är bra när man vill koppla uppgifter från mantalslängder till kartan.

Mikrokorten och de skannade bilderna med register och originalen finns att tillgå i Stadsarkivets forskarsal. De skannade årgångarna av mantalsuppgifterna med register finns att söka i på Stadsarkivets hemsida och i forskarsalen (den digitala läsesalen).

Sthlm05.png



Sthlm07.png


Kronotaxeringslängder (ej digitaliserade)


När de bevarade mantalslängderna inte kan ge önskad information eller längden saknas kan man söka i andra källor som enskilt eller i kombination kan leda vidare bakåt i tiden. Från andra hälften av 1700-talet kan Kronotaxeringslängder och Husförhörslängder vara till hjälp. Kronortaxeringslängderna finns för nästan varje år med början 1699. För åren 1725, 1735, 1745, 1750, 1765, 1775 och 1783-1795, 1801-02, 1805, 1815 och 1825 finns det personregister.


För övriga år finns det bara kvartersregister till och med 1830, vilket medför att man måste veta vara den eftersökta personen bodde. Kronotaxeringslängderna finns till och med år 1921. De redovisar dock endast den skattebetalande personen i hushållet.


Rotemansarkivet:


Då mantalsskrivningen endast visar befolkningen vid skattskrivningstillfället i slutet av varje år behövde man ett system som redovisar alla som har bott i staden under året. År 1878 delades Stockholm in i 16 rotar med en roteman som var ansvarig för att alla som hade bott eller bodde i roten förtecknades. Rotemansarkivet avvecklades 1926 och bestod då av 36 rotar. Hela rotemansregistret till och med 1926 finns att tillgå i Stadsarkivets forskarsal medan registret på Stadsarkivets hemsida är på grund av lagen om personuppgifter (PUL) med 100 års sekretess är tillgängligt fram till och med år 1909.


Grundinformationen i rotemansarkivet är skriven med mörkt bläck medan hänvisningar till in- och utflyttningar med mera är förda med olika färgat bläck för att det skall vara lätt att se vilken typ av källa/händelse man refererar till. Rotemansarkivet har inte filmats då det bedömdes vara för dyrt att filma i färg när det var aktuellt. I stället har rotemans-arkivet delvis digitaliserats. Digitaliseringen fortsätter med målsättning att hela arkivet skall bli digitaliserat.


Sthlm08.png


Det finns kartor som redovisar rotemansindelningen vid olika år. Kartan nedan visar indelningen år 1885.

Sthlm09.png


Sthlm10.png


Stockholms Historiska Databas (var en del av stadsarkivet, numera nedlagd)


Rotemansarkivet utgör grunden för databasen som har hunnit sammanställa och publicera på CD eller DVD skivor:


Söder i våra hjärtan som beskriver människor och miljöer i Stockholm 1870-1930. Med tusentals bilder, söderkartor och hundratals nyskrivna artiklar samt rotemansarkivet skildras stadsdelen under industrialismens genombrott i Stockholm. Här redovisas bland annat äver en halv miljon sökbara individer i 1,7 miljoner personposter.


Gamla stan under 750 år. Här finns Rotemansarkivet med Gamla stans innevånare från 1878 till 1926. Dödsbevis, med uppgifter om invånarnas dödsorsaker. Register till mantalsböckerna 1800-1870. Mantalsuppgifter för åren 1760 och 1840 samt folkräkningen 1900 med Huvudförteckning 1901. Förteckning över arkivkällor samt en Bibliografi över Stadsarkivets, Stadsmuseets och Riksarkivets litteraur, artiklar, periodica med mera.


Kungsholmen. Här finns motsvarande material för Kungsholmen som nämnts ovan för Söder i våra hjärtan och Gamla stan.


Resterande rotar avser man att snarast publicera som bilder med möjlighet att söka efter enskilda personer på både hemsidan och den digitala läsesalen. Bearbetning av rotemansarkivet och andra källor fortgår. Vartefter som registreringarna blir klara publiceras de. Jakobs församling är nu färdig och man fortsätter med rotarna 9 och 11 (delar av Östermalm).


Den digitala läsesalen, som nås via personligt besök i stadsarkivet, begränsas ej av PUL (Person Uppgifts Lagen). Den digitala läsesalen har fyra huvudgrupper; Arkivsök, Geografi, Historia samt Personsök.


Stockholms stadsarkiv: Kungsklippan 6, Box 220 63 Zip code 104 22 Stockolm +46 8508 283 00 stadsarkivet@ssa.stockholm.se  Kopior, Utdrag och smärre utredningar (under 1 timme) utförs mot avgift.


Via Stadsarkivets hemsida www.ssa.stockholm.se kan man söka i de webb-baserade arkiven. De begränsas i nutiden av PUL till i skrivande stund år 2009 till år 1909. Via en sökväg kommer man fram till baserna: Använd arkiven > sökvägar > (välj aktuellt länk)


Sthlm11.png


Register till in- och utflyttningslängder finns på hemsidan under rubriken kyrko-böcker. Man kan inte nå kyrkoböckerna, födda- vigda- begravna, husförhörslängder med flera via stadsarkivets hemsidan. Kyrkoböckerna får man söka på SVAR:s hemsida.


Det var vanligt att befolkningen flyttade både in till och ut ur Stockholm samt mellan församlingarna. Genom att söka i registrena till in- och utflyttningslängderna kan man finna personer som inte finns med i mantalsskrivningarna. Flyttningsinformationen finns med i rotemansarkivet.


Att söka efter personer i Stockholm stad via hemsidan


När man söker efter en person som levt i Stockholm stad före år 1927 i någon av de rotar som har digitaliserats fyller man i rotemansarkivets sökformulär. För de delar av Staden som ännu ej har digitaliserats kan man tillskriva stadsarkivet som söker mot en avgift. Genom att klicka på flaggan får man en Engelskspråkig version.


Sthlm12.png


Därefter kan man kontrollera informationen i Kyrkoböckerna.


Kyrkoböckerna, som förvaras av stadsarkivet, är tillgängliga vid personligt besök i deras digitala läsesal i den mån de har digitaliserats. Ikonen för kyrkoböcker i den digitala läsesalen har tillägget 1860-1938 vilket hänger kvar sedan gammalt och i nästa menybild sägs missledande att här finns kyrkoböckerna från Stockholms län. Verkligheten är att alla digitaliserade kyrkoböcker för både staden och länet är tillgängliga från den första notisen upp till 1938 i den digitala läsesalen.


Rubriken kyrkoböcker på Stadsarkivets hemsida innehåller ör närvarande (2010) endast register (födelse- vigsel- och begravningsbok samt in- och ut- flyttade) till en del och för olika tidsperioder av Stockholmsförsamlingarna (se nedan) samt Riddarholmens begravningsbok.


Sthlm13.png


Sthlm14.png


Digitaliserade kyrkoböcker finns att tillgå via SVAR:s hemsida www.svar.ra.se (avgifts- belagd sida). Kyrkoböckerna omfattar födelse- vigsel- begravnings- böcker, in- och ut- flyttningar, husförhörslängder (summariska för Stockholm stad) samt andra kyrkoarkiv. Man kan "rösta" på kyrkoböcker som ännu ej har lagts ut för forskning för att få dessa prioriterade för digitalisering. Har man tur finns de kyrkoböcker man söker efter på SVARS hemsida.


Mantalsregistret


Via Mantalsregistren kan man få, även före rotemansarkivets tillkomst 1878, mer infor-mation om den eftersökta genom att gå till mantalsuppgiften eller när den ej finns att tillgå genom att söka i mantalslängden. (Se tidigare redogörelse för mantalsskrivningen).


Kartor och ritning kan underlätta vid forskningen.


Sthlm15.png

Bouppteckningar är ett bra hjälpmedel när man vill säkert koppla ihop generationer med varandra. Dessvärre händer det att man inte finner sökt bouppteckning. Det kan bero på att: 1/ ingen har gjorts 2/ inlämnad till annan häradsrätt 3/ den avlidne var fattig. Se fattigbevis 1756-1875 4/ den avlidne var intagen på borgerskapets gubbhus 1791-1900, borgerskapets änkehus 1725-1899, drottninghuset 1692-1900, Sabbatsbergs fattighus eller ålderdomshem 1799-1934 5/ knuten till hovet och som hörde till övre eller nedre borgar-rätterna 6/ bouppteckningar efter adelsmän och ledamöter av Svenska akademien ingavs från 1737 till 1916 till Svea hovrätt, vars arkiv finns hos Riksarkivet.


Sthlm16.png


Sthlm17.png


Flera utgåvor av olika register på CD/DVD-skivor finns som:


Begravda i Stockholm utgiven av Storstockholms Genealogiska Förening

Sveriges Befolkning utgiven av Sveriges Släktforskarörbund

Begravda i Sverige utgiven av Sveriges Släktforskarförbund

Sveriges Dödbok 1947-2006 utgiven av Sveriges Släktforskarförbund


Sveriges Befolkning 1890, Sveriges Befolkning 1900, Sveriges Befolkning 1970 och Sveriges Befolkning 1980 utgivna av Sveriges Släktforskarförbund och Sveriges Riksarkiv


Register till Stockholms mantalsböcker 1800-1875 utgiven av Stockholms Stadsarkiv.


Allmänna Barnhuset 1713-1900 utgiven av StorStockholms Genealogiska Förening.


Sthlm19.png


OBS! Allmänna barnhuset och Allmänna barnbördshuset är två olika institutioner!

Sthlm18.png


Skivorna kan beställas från utgivaren eller från t.ex. http://genealogi.netrix.se så länge som upplagan finns i lager.


SVAR www.svar.ra.se har också källor som mantalslängder, Statistiska centralbyråns utdrag ur födda, vigda, begravna och husförhörslängder, bouppteckningar, folkräkningar med mera.


GENLINE www.genline.se har konverterat cirkulerade mikrofilmer för så gott som samtliga församlingar i Sverige. Avgiftsbelagd.


ARKIVDIGITAL www.arkivdigital.se har för avsikt att nyfilma i färg materialet från Stockholms Stadsarkiv samt har nyfilmat flertalet Svenska församlingars kyrkobokföring med mera i färg. Avgiftsbelagd.


Några av de begränsningar som finns vid sökande efter personer via hemsidan:


1/ PUL (Person Uppgifts Lagen) spärrar de senaste 100-årens information på hemsidan.


2/ Digitaliseringen av arkivmaterialet pågår och publicering sker vartefter med undantag för:


a/ Kyrkobokföringen för de enskilda församlingarna publiceras av SVAR på deras hemsida www.svar.ra.se Även SVAR digitaliserar och publicerar material vartefter det blir tillgängligt vilket innebär att det finns luckor i kyrkobokföringen. Genom att klicka på "Rösta" knappen kan man påverka och få prioriterat det material man vill få tillgång till. Knappen finns i förteckningarna över materialet.


b/ Opublicerat material på stadsarkivets hemsidan kan ibland nås i den digitala läsesalen eller i läsesalen för handlingar på mikrokort och för läsning av originalhandlingar.

c/ Många frikyrkor och de Katolska och Judiska församlingarna har ej lämnat sin personbokföring till Stadsarkivet.


d/ Flertalet register är endast bokstavstrogna - namnnormalisering finns ej.


Beroende av vilken tidsperiod forskare söker i står olika arkiv och register till förfogande. Nedan följer vi en Stockholmssläkt som finns i Stockholm under slutet av 1700-talet, under slutet av 1830-talet och början av 1840-talet, samt från 1910-talet för att illustrera ovannämnda begränsninga och möjligheter.


=== Sökning i stadsarkivet under Rotemanstiden 1878-1926 ===


En sökning efter Carl August Leonard Säflund på CD-skivan Kungsholmen returnerar:

Sthlm20.png
(Samma uppgifter utom den markerade bosättningen på kartan finns på hemsidan)
(Bilden har komprimerats och stuvats om för att kunna visa all information)


En sökning efter Karl August Leonard Säflund (Karl med K - basen är bokstavstrogen till originaltexten) i Rotemansarkivet på Stadsarkivets hemsida www.ssa.stockholm.se returnerar:


Sthlm22.png


I hushållsrutan ser man hans hustru Anna Matilda samt två krypterade poster som är parets barn. De är krypterade på grund av bestämmelserna i PUL (PersonUppgiftsLagen).

Utanför bilden sägs att han bor på andra våningen i gårdshuset. (V, 2 Tr, G) samt att hans militära registreringsnummer är 56-114-96 titulerar sig Chaufför samt är Omnibussägare.


Vidare sägs att paret flyttade in till Svartensgatan 3 den 6 juni 1919 från rote 34 som enligt roteförteckningen är en rote (Årsta) i Brännkyrka och att de är sammanboende med barn, utflyttade 99/99 1926. 99/99 1926 betyder inte att familjen har flyttat utan det är en markering av att detta är parets sista uppgift i Rotemansarkivet. Han är född i Eskilstuna den 19 dec 1875 och hon är född 22 jan 1890 i Gillberga.


Sthlm21.png


En klickning på nästa rad 1914-1919 visar var paret bodde under dessa år samt varifrån de flyttade in (Karlskrona) och vart de flyttade (annan rote nr 13). En sökning efter hans hustru Anna Matilda Säflund returnerar:


Sthlm23.png


Genom att klicka på varje namnrad fås information från varje tidsperiod familjen levde i staden.


CD-skivan begravna i Sverige lämnar följande information om Karl August Leonards hustru Anna Matilda Andersson omgift Ling:


Sthlm24.png


I bouppteckningsregistret för Stockholm stad 1688-1991 (digitala läsesalen - står bouppteckningar 1800-1991 på Ikonen) finner vi vår Karl August Leonard Säflund 1937. Kopian nedan av bouppteckningen är beställd från arkivet.


Via bouppteckningen får vi information även om parets barn.


År 1935 den 16 januari påbörjades och den 9 februari avslutades av Stockholms Rådhusrätts deputerade bouppteckning efter chauffören KARL AUGUST LEONARD SÄFLUND från Svartensgatan 3, som, född den 19 december 1875 i Eskilstuna , avlidit den 15 oktober 1937 och såsom dödsbodelägare efterlämnat enligt prästbevis:

Sthlm25.png


1. Makan Anna Matilda Säflund, född Andersson, (Äktenskapet ingånget den 5 maj 1910), boende Svartensgatan 3, Stockholm, och


2. barnen enligt uppgift: i ett föregående äktenskap.

a. dottern fru Klara Astrid Leontina Kvist, född Säflund, gift med kolaren Adrian

Kvist, boende Torsnäs i Östergötland, och enligt prästbevis:


i Äktenskap med efterlevande änkan,

b. sonen chauffören Karl Östen Ragnvald Säflund, boende Svartensgatan 3, Stockholm och

c. dottern biträdet fröken Ruth Anna Alice Säflund, boende Svartensgatan 3, Stockholm, alla myndiga.


Därefter följer boets tillgångar och skulder.



Men vi vill följa familjen bakåt i tiden. Genom att sicksacka mellan födelsenotiser och husförhörslängdsidor i de Sörmländska församlingarna kommer vi bakåt i tiden till Karl August Leonards farfars farfar Anders Säflund och hans hustru Catharina Elisabeth Åman som lever i Ösmo socken i början av 1800-talet. Ösmo ligger i Stockholms län och ingår i Stockholm stadsarkivs arkivbestånd.

Sökning i Stadsarkivet mellan 1800-1878


Vid personligt besök i Stadsarkivet kan man söka i både stadens och länets kyrkoböcker men dessa finns ej åtkomliga via stadsarkivets hemsida. I ställer får man söka digitalt i Ösmo församling via www.svar.ra.se. Efter Anders Säflund död år 1816 flyttar änkan Catharina Elisabeth Åman runt bland sina barn och kommer från Södertälje till Stockholm under 1830 talet. Vid sökningen i mantalsregistret år 1837 finner vi dykericommissarieänkan och en son till henne Johan Petter Säflund.


Att flytta in till Stockholm (över vinterhalvåret eller längre tid) var en normal företelse speciellt om man försörjde sig genom säsongberoende verksamhet som kunde bedrivas utanför tullarna som t.ex. i lantbruket. Mången har med en djup suck av lättnad med en mycket tom mage sett det första skeppet med mat och andra förnödenheter ankra när isen brutits upp på våren. Andra kom tillresande för att i tysthet föda sitt barn för att därefter återvända hem till sin hemförsamling med ett fosterbarn. Änkan Åman kunde ej längre driva arrendegården i Ösmo efter makens bortgång.

Sthlm27.png


Johan Petter Säflund flyttar till Katarina. Om mamman, dykericommissarieänkan, finns inga uppgifter i de följande årens mantalsregiser.


En sökning i inflyttade före 1838 och utflyttade efter 1837 ger följande notiser:


Tillflyttad till Kungsholmen den 28 janauri 1836 nr 27: Säflund Cathrina Christ Enka född 1792 dec 17 i Ösmo. Inflyttad från Adolf Fredrik 25 oktober 1836 till apoteket Hästen. Ledig till äktenskap.


Frånflyttad från Kungsholmen den 9 augusti 1838 nr 157: Andersson Pehr, sprutlagare född 24 dec 1800 i Spånga flyttar till Catharina och kamrer Juhlin, gift med efterföljande. Nr 158 Säflund Cathar Christ hustru född 17 dec 1792 i Ösmo flyttar till Catharina som ovan.


Frånflyttad från Kungsholmen den 17 augusti 1838 nr 161: Åman Catharina Elis. enka född 12 dec 1763 i Westmanland flyttar till Catharina och kamrer Juhlin. Ledig till äktenskap.


Vår enka har således flyttat med sin måg och dotter till Katarina församling. Nästa steg blir att söka de inflyttade i Katarina församlings inflyttningslängd. Där sägs;


Tillflyttade den 31 augusti 1838. Andersson Pehr före detta sprutlagare född 24 december 1800 i Spånga

Hustru Cathar Christina Säflund född 17 dec 1792 i Ösmo. (från Ulrica Eleonora till Barnängsgatan 35)

Vigda 25 nov 1836. Mannens barn i förra giftet; Per Wilhelm född 26 okt 1828 i Jerfälla, Sophia Albertina född 26 feb 1832 i Stockholm samt deras gemensamma barn Carolina Charlotta född 30 september 1836 i Kungsholmen.


Åman Cathar Elisabeth, enka, född 12 december 1763 i Westmanland från Ulrica Eleonora till Barnängsgatan 35.


Vid en ny sökning i mantalsregistret efter Pehr Andersson finner vi:

Sthlm28.png


OBS Vi måste söka på både Pehr, Per och Petter då mantalsregistret är bokstavstroget till informationen i mantalsuppgiften. Men vi finner inte Catharina Elisabeth Åman eller Pehrs hustru Catharina Christina Säflund då mantalsregistret endast redovisar familjens överhuvud! Men de finns i den lämnade mantalsuppgiften. (Ovanstående bild är ett sammandrag av sex olika sökningar).


Uppgiften till 1842 års Mantals- och Skattskrifning uti Stockholms Stad och S:t Catharina Församling med Qvarteret Barnängsbacken tomt Nr 1 gammal, ny Nr 39 vid Stora Bondegatan redovisar följande personer:


Undertecknad Tobaks Planteur - född 1800 December 24. Arrenderar den till ofvannämnde Egendom hörande Trädgård emot 666 Rd 39 s Banco för året. Arrenderar den dito Egendomen Nr 2/7 Qvarteret Barnängen denna Församling hörande Jordlägenhet emot 366 Rd 32 s Banco för året.


Hustrun Catharina Christina 1792 december 17, Sonen Pehr Wilhelm 1828 October 26,

Dottren Sophia Albertina 1832 februari 26.


Svärmodern: Commissarie Enkan Catharina Elisabeth Åman 1763 December 12. Därefter följer 2 drängar och en piga. Stockholm den 8 november 1844. (Fotokopia gjord i Stadsarkivet från originalet - nedan)


Sthlm29.png


Cat Elis Åman avled enligt dödboken den 25 april 1842 i Katarina församling


Stadsarkivet har en mängd kartor men här har tagits en ur Vägvisare till Stockholm av G A Bagges tryckt 1841 för att komma i tiden så nära mantalsuppgiften som det är möjligt.


Barnängsgatan, där alla 3 bodde 1841 i qvarterat Barnängen Huset nr 7 nya, nr 2 gamla, ligger i mitten nederst ovanför tomten som betecknats med 172. Ovanför tomten 163 ligger Stora Bondegatan.

Sthlm30.png


Sökning i Stockholms stadsarkiv före 1800


Kyrkoböckerna i Ösmo indikerar att Anders Säflund och Catharina Åman kom i slutet av 1700-talet till Ösmo från Stockholm.


Detta är före i tiden för både Rotemannaarkivet och före registret till mantalslängderna. Nu får man söka dem på ett tredje sätt. Snabbast är att se igenom registrena till kyrkoböckerna. I vigselregistret 1752-1786 för Maria Magadalena finner vi Säflund And. Kusk gift med Åman, Cath. Elisab. Född 12 dec 1763 med referensen Bd 4 sid 128. (Finns på hemsidan)


Vigselboken (forskarsalen) för Maria Magdalena församling ger vid handen att den 23 februari 1787 med nummer 8 vigdes Kusken And Säflund som tog nattvarden den 26 mars 1786 med jungfru Cath Elisab Åman i församlingen som tog nattvarden den 1 april 1784. De vigdes den 11 mars 1787 af Petersson.


Husförhörslängd Maria Magdalena år 1784 sid 92 Qvarteret Göta Ark nr 51 och 52

Enkefru Hermanni, Jungfru Cajsa Lisa Åman, piga Stina Cath. Hansström 1760, Grosshandlaren Hermanni, pigan Sigrid Björkquist, dräng Lars Elfström


Husförhörslängd Maria Magdalena år 1786 sid 154 Qvarteret Götha ark nr 51 och 52

Enkefru Hermanni, Jungfru Cath Elis Åman, Jungfru Christina Örn, Camrerare Hermanni, piga Sigrid Björkquist, Betjänten And Säflund


Husförhörslängd Maria Magdalena år 1788 sid 201/202 qvarteret Götha ark nr 51 och 52 den 6 nov 1788

Enkefru Hermanni, Jungfru Stina Örn 1765, pigan Maria Stina Bubb 1764, Camrer Hermanni, pigan Magdalena Westerberg 1751, Jungfru Brita Svanwinge 1757.


Som synes är husförhörslängderna (forskarsalen) mycket summariska.


Sammanfattning: Ofta får man kombinera information från olika arkivs hemsidor och nyttja olika källor för att få en god uppfattning om den/ de eftersökta. Lättast är sökningen om man kan besöka stadsarkivet. Är man hänvisad till stadsarkivets hemsida bör man även ha tillgång till SVAR:s hemsida och vara beredd att konsultera stadsarkivets personal samt beställa kopior av handlingar.


Författaren Per Anders Fogelström skriver "För den som söker uppgifter om Stockholm och anlitar de arkiv av olika slag som finns visar det sig snart att materialet är mycket splittrat och att det inte finns någon egentlig samordning. Stadsmuseet, Stadsarkivet, Nordiska museet har sina samlingar och register, andra institutioner har sina. Det är svårt att få en överblick och man kan längta efter den dag då alla olika register ska kunna matas in på databand så att man bara behöver trycka på några knappar för att få fram allt existerande material om en gata, ett hus, en trakt eller en person."


Utvecklingen går dithän men än är mycket kvar. Arkiven och sökvägarna är flera och tillgängliga på olika sätt som framgår av det här skrivna som bara är ett axplock för att visa hur man kan bedriva forskning efter personer som levt i Stockholm stad.

Länkar

Tidigmoderna konkurser i Stockholm. Tidigmoderna konkurser är ett samarbete mellan Stockholms stadsarkiv och Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet med sidan är att öka kunskapen om de ekonomiska förhållandena och nätverken i Stockholm under tidsperioden 1687 till 1849 (tidigmodern tid).
  • Sidan ändrades senast den 25 april 2013 kl. 14.59.
  • Den här sidan har visats 5 822 gånger.