Om det gamla SverigeRedigera

Från FamilySearch Wiki

Hoppa till: navigering , sök
Om det gamla Sverige

Kommuner

Cybercity - uppslagsverk över de svenska städerna

Äldre mått och enheter

Mynt

Några längd- yt- och rymdmått samt viktenheter

Tidsindelning

Patronymikon

Vad betyder namnet

Att räkna om till dagens värden

Historisk statistik för Sverige på Riksbankenshemsida

Historia - om befolkningen

Clio - den historiska bokklubben

Sofi - institutet för språk och folkminnen 

Tabellverket på nätet

Folkräkningar

SCB - hitta statistik


Kommuner


Sedan urgamalt finns lokala administrativa enheter i Sverige som byalag, härader och landskap. Från 1000- och 1100-talen bildades territoriella landområden som kallades socknar. Inom socknen, i kraft av landskapaslagen, hanterades kyrkliga ärenden som byggandet och underhåll av kyrkor och prästgårdar, val av präst och klockare samt förvaltning av kyrkans egendom. Besluten fattades på sockenstämmor. Den beslutade förvaltningen utövades av kyrkoherden och kyrkovärdarna. Med tiden tillkom även köp och skiften av egendomar, fattigvården, tillsyn över lösdrivare med flera, folkundervisningen, antagandet av sockenhantverkare och rättskippning i socknen. Förvaltning av sockenmagasin och brandstodskassor, viss hälsovård. En del av åtagandena var "frivilliga" andra ålog sockenstämman att fatta enhälligt för att besluten skulle gälla. Först år 1817 reglerades i en kunglig förordning att sockenstämmor och kyrkoråd kunde fatta majoritetsbeslut som gällde för alla boende inom socknen.


Nya kommunalförordningar, en om sockenstämmor och en om kyrkoråd och en om sockennämnder på landet kom 1843. Kyrkorådet fick hand om de kyrkliga angelägenheterna medan sockenstämman och sockennämnden om det borgerliga. Kyrkans grundorganisation blev församlingen och det värdsliga (borgerliga) blev kommunen. År 1862 var det åter dags för nya kommunalförordningar som ledde till att året därefter bildades borgerliga landskommuner. Utöver landskommunerna fanns ett antal stads- och köpingskommuner. Kommunalnämnden, senare kommunalstyrlesen handlade den löpande verksamheten inom kommunen och kyrkorådet handlade församlingsärendena. Landsting inrättades för att hantera uppgifter som blev alltför betungande för små kommuner.


Med storkommunreformen år 1952 minskades antal kommuner från 2.498 till 1.037 genom sammanslagningar. Ytterliggare tillkomna ansvarsområden för kommunerna medförde att förslag lades år 1961 innebärandes att uppdelningen i städer, köpingar och kommuner skulle tas bort och ersattes av enbart kommuner samt att ytterliggare sammanläggningar av kommuner till större enheter skulle ske på frivillig väg. Under åren från 1962 till 1974 minskades antal kommuner till 278. År 1971 avskaffades kommuntyperna stad, köping, landskommun och municipalsamhälle som ej i egentlig mening var en kommun. Ett enhetligt kommunbegrepp infördes. Alla städer blev kommuner. Alla köpingar blev kommuner. Därefter har några nya kommuner bildats så att det i dag (år 2010) finns 290 kommuner i Sverige.


Sockenindelningen upphörde officiellt år 1863 då socknarna blev församlingar. Vissa menar att de gränser socknarna hade 1863 gäller än idag då de förändringar som därefter har skett, mest i storstäder, hör till begreppet församlingar. Andra menar att det är 1852 års gränser och sockenindelning som skall gälla.


Sockenindelningen används idag av dialektforskare, hembygdsforskare, ortnamnsforskare och arkeologer och för geografisk registrering.


Släktforskare använder gärna den sockenindelning som förelåg vid forskningstidpunkten då kyrkobokföringen (födde, vigde, avlidna, förandet av husförhörslängder, in- och ut-flyttningslängder och efter år 1893 församlingsboken) ålog svenska kyrkan. Först den 1 juli 1991 övertogs personbokföringen av skatteverket. Andra släktforskare använder dagens församlingsindelning som registreringsenhet. Förmodligen följer flertalet släktforskare den katalogisering av socknarna som finns av de digitaliserade källorna utan att fundera över gångna kommunreformer. Statistiska centralbyrån (SCB) använder församlingen som den minsta registreringsenhet i sina folkräkningar. Den senaste folkräkningen är från 1990.

Krav har framförts att församlingsindelningen skall utgöra den minsta enheten i folkbokföringen med motiveringen att svenska kyrkan är skild från staten samt att församlingssammanslagningarna alltmer sällan stämmer överens, speciellt i storstäderna, med den gamla sockenindelningen. Protesterna häremot är många från de som forskar i äldre tider och använder den gamla sockenindelningen som registreringsenhet. Riksdagen beslöt år 2007 att avvakta regeringens förslag.

Information om de svenska städernas utveckling kan bland annat hämtas från CyberCity.

Hlp13.png


Äldre mått och enheter


I bouppteckningar, lantmäterihandlingar med mera dyker penningmedel, mått och vikter upp ibland som kan vara intressanta att räkna om till dagens system. Nedan följer en orientering härom.


Mynt


Den Nordiska myntpräglingen anses ha börjat omkring 1000-talet när Engelska myntmästare kallades att för konungarna Sven Tveskägg i Danmark, Olof den Helige i Norge och Olof Skötkonung i Sverige leda mynttillverkningen. I ungefär samma veva som Sverige började bli Sverige. När städer började anläggas och när konungen började ta upp skatt av rikets medborgare.


Under Gustav Vasas tid slogs år 1534 den första svenska dalern (i silver) som var avsedd för handeln med utlandet. Dalern präglades i många länder med nästa samma metalhalt och fungerade likt vår Euro som ett internationellt betalningsmedel. I Sverige användes marken, som delades in i penningar och Örtugar. Markmyntet försvann ur myntsystemet år 1770 då riksdalern fick namnet 3 daler silvermynt och de lägre valörerna blev 2 daler och 1 daler silvermynt, samt 16, 8, 4 äre silvermynt motsvarande ½, ¼ och 1/8 dels daler silvermynt.


År 1776 återkom benämningen riksdaler och de lägre valörerna kallades 2/3, 1/3, 2/6, 1/12 och 1/24 dels riksdaler när Sverige övergick till shillingräkning.


Genom realisationen 1834 fastställdes att 1 riksdaler (specie) = 2 2/3 dels riksdaler banko = 4 riksdaler riksgäld. ¼ dels riksdaler specie eller 1 riksdaler riksgäld blev 1855 myntenhet under namnet riksdaler riksmynt som indelades i 100 Öre. (Decimalsystemet hade nåt fram till oss). Samtidigt övergick man till att prägla de lägsta skiljemynten i brons i ställer för i koppar.


Det var ont om silver så konungen Gustav den II Adolf beslöt att övergå till mynt präglade i koppar. Redan år 1624 infördes kopparmynt vid sidan av silvermynten, så kallade klippingar, som vägdes och fick sin kopparvikt värderat till dagens metalkurs när man handlade för mer än 3 Öre!


Kronan infördes i Sverige år 1873 när den skandinaviska myntunionen genomfördes. En riksdaler ersattes av en krona.


Några längd- yt- och rymdmått samt viktenheter
Se även till exempel Nordisk familjebok


Man mätte med det man hade till hans. Det vill säga sin egen kropp. Tvärhand (handens bredd), Tum (tummens längd), aln, famn, manslängd vilket skapade många problem och omräkningar mellan olika fastställda längder. Efter Franska revolutionen år 1789 antogs Metern med decimalsystem i Frankrike som längdmått. År 1875 bildades byrån för vikt och mått. År 1878 infördes metern i Sverige.


Längdmått

En nutida mil = 10 kilomer (km). 1 kilometer = 1000 meter (m). 1 meter = 10 decemeter (dm). 1 decimeter = 10 centimer (cm). 1 centimer = 10 milimeter (mm)


En riksaln fanns uppsatt på dörren till Rydaholms kyrka i jönköpings län. Den förstördes år 1621 men på Karl IX befallning hade en kopia satts upp på dörren till Stockholms rådhusrätt. Den blev rikslikare redan år 1605 och kom senare att kallas Stockholmsalnen.

Stockholmsalnen och rydaholmsalnen var något olika långa varandra och jämfört med Gotlandsalnen. En nytt alnmått sattes upp år 1664 på rydholms kyrkans dörr. Den kom att kallas Rydaholmsalnen. Stockholmsalnen mätte 0.593802 meter. Alnen delades in i 2 fot, eller 4 kvarter eller 24 verktum. (=29.69 centimeter)


Den finska alnen var lika lång som stockholmsalnen medan den norska mätte 0.6275 och den danska 0.6277 meter.


En svensk verktum är således en tolftedels fot lång eller 2.47 centimer. En decimaltum är en tiondels fot lång eller 2.97 centimeter.


Den gamla svenska milen var 36.000 fot lång eller 11295 meter. Nymilen är 10 kilometer eller 33.681 fot lång. Engelsk (London miles) är 1.524.0 meter och den britiska är 1.609.3 svenska meter. En sjömil är 1.852 meter lång. En svensk famn är 3 alnar eller 1,78 meter och en fot var en halv aln eller 29,69 centimeter.


Ytmått

En kvadratmil = 100 kvadratkilometer (km2). 1 kvadratkilometer = 100 hektar (ha). 1 hektar = 100 ar (a). 1 ar = 100 kvadratmeter (m2). 1 kvadratmeter = 100 kvadratde-cimeter (dm2). 1 kvadratdecimeter = 100 kvadratcentimeter (cm2). 1 kvadratcentimeter = 100 kvadratmilimeter (mm2)


En fjärdingsväg var en fjärdedel av den gamla svenska milen eller 9.000 fot = 2.672 meter.


Vikter

Ett ton = 1000 kilo (kg). 1 deciton = 100 kilo (kg). 1 kilo(gram) = 1000 gram (g). 1 hektogram = 100 gram (g).


Rymd

En tunna var olika stort för olika varor, varierande mellan en och en fjärdedels till en och tre fjärdedels hektoliter. En spannmålstunna skulle enligt 1665 års plakat innehålla 56 kannor (= 1.47 hektoliter) och en öltunna 48 kannor (= 1.256 hektoliter)


En kanna var vid metersystemets införande i Sverige 0.1 kubikfot eller 2.617 liter.

Tidsindelning


Reglerna för tidsindelningen och tidsräkningen, som bygger på månens (månaderna) och solens (åren) rörelser har, är olika för folk och tidpunkter. Vi talar om till exempel den Judiska kalender, den Julianska kalender och den Gregorianska kalendern. I norden grundade vi vår tideräkning på månmånader. Sommaren började den 14 april och vintern började den 14 oktober under hednatiden.


Danmark byte från den Julianska till den Gregorianska kalender år 1700. Sverige gjorde likaså men föst år 1753. Dessvärre går himlakropparna ej helt jämt varför man måste korrigera tidräkningen vart fjärde år med en extra dag, den så kallade skottårsdagen. Ett annat dilema för kalenderskaparna har varit från vilken dag/händelse skall kalendern börja! Ett förslag som förelagts förenta nationerna säger att varje år börjar med söndagen den 1 januari, att varje kvartal har 3 månader indelat i 13 veckor eller 91 dagar. Ett visst datum infaller på så sätt samma veckodag år från år. I kyrkans värld har många dagar fått latinska namn som återkommer som dopsdatum i kyrkoböckerna.


Patronymikon


Förr fick barnen sina efternamn efter faderns förnamn. Så kallat fadersnamn. När någon kallade på eller talade om Anders i en by där flera hete Anders behövde man skilja dem åt vilket man gjorde genom att säga att det är Anders - Nils son. Härav fick sonen hete Anders Nilsson och dotter Sara Nilsdotter.


Men för några som blev alltfler var det viktigt att genom sitt namn visa till vilken ätt man hörde. Adelsmannen och senare borgare, som behövde ha ett släktefternamn för att bli kända i sin (affärs)verksamhet, kom att inspirera arbetare och lantarbetare att ta sig släktefternamn eller att använda faderns efternamn som sitt efternamn i stället för ett patronymikon. En förändring som skedde gradvis över tiden. En person kunde i yngre år använda sig av ett patronymikon för att senare i liver gå över till ett släktefternamn. Detta skapar problem i våra register och datorer. Så i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas (mormonernas) Internationella Genealogiska Index (IGI) har man bestämt att personer som är födda före ett visst datum tilldelas i registret ett patronymikon och för personer födda efter ett visst datum ger man faderns efternamn som barnets efternamn i IGI-registret. Datumet skiftar mellan länder och inom länder beroende av om personen bor i stad eller på landet. Förklaring härtill är att övergången till släktefternamn började tidigare i städerna.


Övergångsdatum Städerna landsbygden


Danmark:

Finland:

Norge:

Sverige:


Vad betyder namnet

Hlp12.png


Att räkna om till dagens värden


Historia.png


Myntkab.png


Clio
Hlp15.png


Sofi
Hlp14.png


Befolkning
Historia1.png


Tabellverket
Tabellv.png


Folkräkningar
Folkrkg.png


Statistik
Scb1.png
  • Sidan ändrades senast den 6 oktober 2010 kl. 11.45.
  • Den här sidan har visats 1 711 gånger.