Fögderi

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till: navigering, sök
Länk till Svenska huvudsidan

Länens administrativa uppdelning

De Svenska länen delades i mindre områden som kallades för fögderi och ännu mindre områden som kallades för kronolänsmansdistrikt. Fögderierna följde följde gränserna för ett Härad. Ett fögderi var ett administrativt geografiskt område med de primära uppgifterna skatteuppbörd.

Varje fögderi hade en utsedd kronofogde och en häradsskrivare. Kronofogden (han kallades också befallningsman eller kronobefallningsman) var ansvarig för att samla in medel för staten genom att ta upp skatter, böter och avgifter. Häradsskrivaren var underordnad kronofogden. Hans ansvar var att skapa mantalslängder och fastighetslängder (jordebok) för fögderiet. De skatter som uppsamlades var grunden till den nationella skattebasen. Med tanke på detta är det viktigt att veta i vilket fögderi dina förfäder bodde i för att hitta dem i de skatterelaterade handlingarna.

Fögderiets historia

Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida slottslänen, till vilka landområden fördes för att svara för ett slott eller borgs underhåll. I praktiken förlänades slottets hövitsman då rätten att uppbära skatt från traktens bönder.

Med skatteomläggningen 1991 avskaffades fögderier och de ersattes med en skattemyndighet för varje län. Från 2004 slogs dessa ihop med Rikskatteverket (RSV) för att bli den nya Skatteverket.

Tjänstemän i ett fögderi

  • Kronofogde, hade till uppgift att dra in pengar till staten genom att ta upp skatter, böter och avgifter. Han var chef för länsmännen och häradsskrivaren. Till kronofogdens uppgifter hörde också exekutiva auktioner, syner o.s.v.
  • Häradsskrivare, var ansvarig för att skapa mantalslängden och jordeboken. De förteckningar som användes som underlag för att att driva in skatt.

Tips

  • Kronofogden och häradsskrivaren hade sin egna uppsättningar handlingar på grund av sina respektive ansvarsområden. Dessa olika handlingar finns nu på respektive landsarkiv i många olika varianter och former.
  • Kronofogdearkiv, här finns handlingar rörande fögderiets förvaltning. Dessa är ojämt bevarade.
  • Häradsskrivararkiv, innehåller en rad skattelängder, främst mantalslängder och jordeböcker och är därför av intresse för släktforskaren.

Referenser

  • Clemmensson, Per och Andersson, Kjell, Släktforska steg för steg,
    Natur & Kultur/Fakta, åttonde utgåvan 2008. ISBN 978-91-27-11886-7