Nedre Ulleruds församling

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Länk till Svenska huvudsidan

Sveriges län > Värmlands län > Nedre Ulleruds församling

Nedre Ulleruds församling
Förvaltningstillhörighet
Stift Karlstad
Pastorat -1882 Kil
1882(-05-01]-1926 Övre Ullerud
1926(05-01)-1961 Nedre Ullerud
1962- Nedre Ullerud och Övre Ullerud
Län -1779 Närke och Värmland
1779- Värmland
Landskap Värmland
Härad lägg till
Tingslag -1881 Kil
1882-1970 Mellansysslet
Domsaga Mellansysslet
1971- Karlstad
Fögderi 1682-1966 Mellansysslet
1967 - Karlstad
Länsmansdistrikt lägg till
Kronofogdedistrikt Värmlands läns
Kommun 1862-1951 Nedre Ullerud
1952-1970 Ullerud
1971- Forshaga
Militär indelning Nerikes regemente
Alsters och Kils Kompanier
Nya Ordin. Soldat-Roteringen
Extra Soldat-Roteringen
FamilySearch ID# 2056895
NAD Ref.kod SE/VA/13387



Historia och geografi

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. 1595 utbröts en del till den då nybildade Nyeds församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nedre Ulleruds församling och för de borgerliga frågorna bildades Nedre Ulleruds landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Ulleruds landskommun som 1971 uppgick i Forshaga kommun.[1] Församlingen uppgick 2006 i Ulleruds församling som 2013 uppgick i Forshaga-Munkfors församling.[2]

Församlingen var till 1 maj 1882 annexförsamling i pastoratet Kil, Frykerud, Övre Ullerud och Nedre Ullerud och som även omfattade Nyeds församling mellan 1595 och 15 februari 1608 och Ransäters församling från 1672. Från 1 maj 1882 till 1 maj 1926 annexförsamling i pastoratet Övre Ullerud, Nedre Ullerud och Ransäter som från 1918 även omfattade Munkfors församling. Från 1 maj 1926 till 1962 utgjorde församlingen ett eget pastorat för att därefter till 2006 vara moderförsamling i pastoratet Nedre Ullerud och Övre Ullerud.[3] Församlingen uppgick 2006 i Ulleruds församling.[4]

Geografi

Församlingen ligger norr om Karlstad kring Klarälven och sjön Lusten. Området har odlingsbygd vid sjön och älven och är i övrigt en starkt kuperad sjörik skogsbygd med höjder som i Kopparkullen når 161 meter över havet.[5][6][7]

Sjöar i socken är Lusten, Blysjön, Smårissjön, Syrsjön samt delarna av Visten och Västra Örten. Omkring en kilometer uppströms från Nedre Ulleruds kyrka ligger också Dejefors kraftverk, där det tidigare har funnits ett vattenfall.

Bland större gods märks Hedås bruk och Dömle bruk. Här finns även säteriet Katrineberg, som enligt sägner skall ha bebotts av den mytiske gestalten Ulle Bonde.

Järnvägarna Bergslagsbanan och Nordmark-Klarälvens järnväg bildar här i församlingen en knutpunkt, där stationsorten Deje växte fram efter järnvägens ankomst 1876.

Platsnamn

Följande platsnamn är hämtade i Husförhörslängd AI:13 1836-1846, ortregister

Arnästorp

Backa, Baggetorp, Bastmon, Berg, Berget, Bergstorp, Bernhus, Borgvik, Bråten, Bäck, Bäckelid Lilla, Bäckelid Stora

Dalen, Deje Västra, Deje Östra, Dejefors, Dejefors Bruk, Djupdalen, Dömle, Dömle bruk, Dömlegård, Dömle skogen

Edet

Fors

Gatan, Grossbols kvarn, Gylterud, Gårdsvik

Halla, Hallanda, Hallbäcken, Hammartorp, Hedås, Håberg, Högberg

Jonsbol

Kaggheden, Karlsberg, Karlshov, Karlsbol, Katrineberg, Kvarnen under Grossbol, Kvarnen under Mölnbacka, Kvarntorp, Kvarntorp bruk

Lerbäcksfallet, Lövåsen

Mon Norra, mon Södra, Mosserud, Murtorp, Mölnbacka bruk, Mölnbacka gård, Mölnbacka kvarn

Nilsby, Nolby, Nordsjö, Nordsjötorp, Nybacka

Oliberga, Orretorp

Prästbråten, Prästgårdsnäset, Pärstorp

Ristorp, Risberg, Risäter, Risäterstorp, Rosenberg, Rosendal, Rudshult, Råbråten, Råtorp

Sjöbråten, Sjöängen, Skarsjötorp, Småris, Solberg, Spelartorp, Stenåsen, Storhult, Stävlingstorp, Sund, Svarvaretorp, Svenstorp

Tjustbol, Torp, Transund, Tängen

Udden, Ullfaxerud, Uved Norra, Uved Södra

Valtorp, Viksberg, Visterud, Västanå

Ängenäs

Andra platsförteckningar

På Institutet för språk och folkminnens hemsida finns det en bra platsförteckning för Nedre Ulleruds socken

Omgivande församlingar

Övre Ullerud, Nyed, Alster, Forshaga och Stora Kil.

Samlingar

Kyrkouppteckningar

Hos NAD finns det en förteckning över alla de uppteckningar som gjorts av Svenska kyrkan i området. En del av detta material (bl.a. de viktiga ministerialböckerna är tillgängliga digitalt via bl.a. Arkiv Digital och SVAR

Indexering

Denna församling är ännu inte indexerad av volontärer och är därför inte sökbar på FamilySearch bland de historiska uppteckningarna på denna länk.

Det finns dock sökbara uppgifter för personer födda och vigda i Nedre Ullerud i följande databaser: Sweden, Baptisms 1611-1920 och Sweden, Marriages 1630-1920.

  • Födda i Nedre Ullerud, 9.963 poster sökbara (av totalt 9.291.334 poster för Sverige).
  • Vidga i Nedre Ullerud, 4.942 poster sökbara (av totalt 1.124.757 poster för Sverige).

Juridiska uppteckningar

Militära uppteckningar

Relaterade källor

Digitala

Ullerud+Kyrkoarkiv Kyrkoarkivet för Nedre Ulleruds församlingOm_NAD_Nationell_Arkivdatabas, Riksarkivet


Tryckta

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 2 Hermes 1962 libris
  • Svenska Gods och Gårdar, Del II, Västra Värmland, Uddevalla 1936.

Föreningar och bibliotek

Referensmaterial

Övriga källor

  1. Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  2. ”Ändringar i församlingsindelningen 2000-2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/forsandr00-13_1129.xls. Läst 30 december 2012. 
  3. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 6 maj 2013. 
  4. ”Ändringar i församlingsindelningen 2000-2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/forsandr00-13_1129.xls. Läst 30 december 2012. 
  5. Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. Nationalencyklopedin
  7. Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet