Stora Kils församling

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Länk till Svenska huvudsidan

Sveriges län > Värmlands län > Stora Kils församling

Stora Kils församling
Förvaltningstillhörighet
Stift Karlstad
Pastorat Tidigare Stora Kil, senast 1500-talet
-1595 Kil, Nedre Ullerud, Övre Ullerud och Frykerud
1595-1608 Kil, Nedre Ullerud, Övre Ullerud, Frykerud och Nyed
1608(-02-15)-1672 Kil, Nedre Ullerud, Övre Ullerud och Frykerud
1672-1882 Kil, Frykerud, Övre Ullerud, Nedre Ullerud och Ransäter
1882(-05-01)- Stora Kil och Frykerud
Län -1779 Närke och Värmland
1779- Värmland
Landskap Värmland
Härad Kil
Tingslag -1881 Kil
1882-1970 Mellansysslet
Domsaga -1970 Mellansysslet
1971-2005 Karlstad
2005- Värmlands läns
Fögderi 1682-1966 Mellansysslet
1967- Karlstad
Länsmansdistrikt lägg till
Kronofogdedistrikt Värmlands läns
Kommun Kil
Militär indelning Vermlands Regemente
Kils Kompani
Nya Ordin. Soldat-Roteringen
Extra Soldat-Roteringen
FamilySearch ID# 2163660
NAD Ref.kod SE/VA/13504



Historia och geografi

Stora Kils kyrka, någon gång före branden 1929.

Administrativ historik

Församlingen har medeltida ursprung. Namnet var före 17 april 1885 Kils socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till (stora) Kils församling och för de borgerliga frågorna bildades Kils landskommun. Kils municipalsamhälle inrättades 22 februari 1901 och upplöstes vid årsskiftet 1962/1963. Landskommunen uppgick 1971 i Kils kommun.[1]

Församlingen utgjorde tidigt ett eget pastorat för att från senast från 1500-talet till 1 maj 1882 vara moderförsamling i pastoratet Kil, Frykerud, Övre Ullerud och Nedre Ullerud och som även omfattade Nyeds församling mellan 1595 och 15 februari 1608 och Ransäters församling från 1672. Från 1 maj 1882 moderförsamling i pastoratet Stora Kil och Frykerud som från 1992 även omfattar Boda församling.[2]

Geografi

Församlingen ligger norr om Karlstad kring Norsälven, Nedre Fryken och södra delen av Mellanfryken. Området har odlingsbygd vid älven och sjöarna och är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd.[3][4][5] Namnet skrevs 1315 Chill syftar troligen på en kilformad vik vid den gamla kyrkan vid sjön Norra Hyen.[6]

Platsnamn

Följande platsnamn är hämtade i Husförhörslängd AI:18 1840-1845, ortregister

Abrahamsberg, Anneberg, Apertin

Berg, Bergstorp, Björnsäter, Björrud, Blomsterhult, Bondestad, Brakåsen, Bråten, Bäckelid, Bäckängen under Bondestad, Bäckängen under Bråten, Bäckängsbråten

Dalen, Dalshägnet, Danielsberg, Dikaretorp, Djupdalen

Ekebol, Ekensberg, Ekenäs, Enås, Erikstad

Fagerås, Fallet under Bondestad, Fallet Västra under Lökene, Fallet Östra, Fattigstugan, Fjöldalen, Flåsjöed, Fors, Frykfors Kvarn, Frykstad Norra, Frykstad Södra, Fåfängan

Gamlegårdstorp, Granskogen, Gravendal, Grinnemo, Gröndalen, Gunnarsbyn, Gunnarsbytorp, Gunita

Haga, Haget under Norra Välsäter, Halsmotorp, Hamnäs Norra, Hamnäs Södra, Harkevål, Hasselbol, Hastersby, Hultet, Humletorp, Hängbacken

Illberg Norra, Illberg Södra, Illbergstorp

Jonsbol, Jonstorp

Kammersrud, Karlslund, Kassberget, Kasshägnet, Kasstorpet, Kilserud, Kristianstorp, Kullhängsbråten, Kvarnbacken, Kvarnen Frykfors, Kvarnhöjden under Bondestad, Kvarnåsen, Källsäter, Källåsen

Labråten, Lappen, Lersäter, Liljendal, Lökene, Lökene Skog, Lövhult, Lövåsen

Milhägne, Mogården, Mogårdsbråten, Mon, Mosserud, Myren

Niklasdal, Nilsby, Nilsby Äng, Norra Frykstad, Norra Hamnäs, Norra Illberg, Norra Rävlinge, Norra Smedstad, Norra Uggla, Norra Valsäter, Norra Ängen, Nygård, Nytorpet, Näs, Näset Siggerud, Näsforsen

Olsbo, Ostindien

Prästhamna, Pålstad

Ramsby, Rud, Rudsbråten, Rudstorp, Runnesvål, Råbäcken, Råglanda, Rävlinge Norra, Rävlinge Södra, Römossebråten, Römossen, Römossetorp

Sanden, Sannerud, Sannerudstorp, Siggerud, Siggerudsnäs, Skog Lökene, Skummita, Skvalbäcken, Skårbol, Skärningsberg, Smacktorpet, Smedstad Norra, Smedstad Södra, Snarås, Sockenstugan, Stommen under Gunnita, Stubberud, Sunnanå, Svedja, Säby, Säbytorp, Säbyäng, Säterberga, Södra Frykstad, Södra Hamnäs, Södra Illberg, Södra Rävlinge, Södra Smedstad, Södra Välsäter, Södra Ängen, Sörby, Sörby Äng

Tabelsberg, Tollestad Västra, Tollestad Östra, Tollita, Tomthult, Trångestad

Udden, Uggla Norra, Ulvered, Ulvsby

Vikstad, Välsäter Norra, Välsäter Södra, Väsby, Västindien, Västra Fallet, Västra Tollestad

Åbackskojan, Åna, Åneholm, Ånnita, Ås, Åsen

Ängen Norra, Ängen Södra, Ängen Sörby, Änglanda, Ängmossen, Ängmosseåsen

Örnäs, Östra Fallet, Östra Tollestad

Andra platsförteckningar

På Institutet för språk och folkminnens hemsida finns det en bra platsförteckning för (Stora) Kils socken

Omgivande församlingar

Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Forshaga (efter 1908), Grava, Nor, Frykerud, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik.

Samlingar

Kyrkouppteckningar

Hos NAD finns det en förteckning över alla de uppteckningar som gjorts av Svenska kyrkan i området. En del av detta material (bl.a. de viktiga ministerialböckerna är tillgängliga digitalt via bl.a. Arkiv Digital och SVAR

Indexering

Denna församling är ännu inte indexerad av volontärer och är därför inte sökbar på FamilySearch bland de historiska uppteckningarna på denna länk.

Det finns dock sökbara uppgifter för personer födda och vigda i Stora Kil i följande databaser: Sweden, Baptisms 1611-1920 och Sweden, Marriages 1630-1920.

  • Födda i Stor Kils församling, 13.271 poster sökbara (av totalt 9.291.334 poster för Sverige).
  • Vidga i Stora Kils församling, 4.506 poster sökbara (av totalt 1.124.757 poster för Sverige).

Juridiska uppteckningar

Militära uppteckningar

Relaterade källor

Digitala

Kil+Kyrkoarkiv Kyrkoarkivet för Stora Kils församlingOm_NAD_Nationell_Arkivdatabas, Riksarkivet


Tryckta

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 2 Hermes 1962 libris

Föreningar och bibliotek

Referensmaterial

Övriga källor

  1. Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  2. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 6 maj 2013. 
  3. Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  4. Nationalencyklopedin
  5. Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  6. Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X